Under jul- och nyårshelgerna reser hundratusentals människor genom Sverige för att komma hem till sina nära och kära. Många av resorna sker per tåg. Dessvärre hotas framtidens resor av allt slitnare järnvägare och en allt större brist på personal. Nu krävs nya åtgärder från regeringen.
Sveriges järnvägssystem är inte vad det borde vara. Under lång tid och många regeringar har vi satsats mindre på investeringar och underhåll än i jämförbara länder. Det har skapat en skuld som behöver åtgärdas. Satsningar på infrastruktur måste under en period växa i högre takt än BNP.
Viktigt är också att komma till rätta med den skriande kompetensbristen. Det råder brist på nästan alla yrkesroller. Från ban-, signal-, tåg- och kontaktledningstekniker till ingenjörer med järnvägskompetens. Om inget görs kommer det att bara att utbildas 16 stycken signaltekniker i hela Sverige 2023. Och det är under förutsättning att alla studenter klarar utbildningen.
För att råda bot på detta har Byggföretagen och Föreningen Sveriges Järnvägsentreprenörer nu klivit in i styrgruppen för järnvägscollege. Vårt mål är tillsammans med bland andra Trafikverket samordna järnvägsutbildningar och ta fram kvalitetskriterier tillsammans med branschen för att öka kvaliteten och attraktiviteten på både utbildningarna och yrkena. Redan nu har en ansökan kommit in till Myndigheten för Yrkeshögskolan om att få starta en utbildning i Luleå som vi håller tummarna för.
Men det räcker inte. Sverige behöver fler personer som bygger och underhåller järnväg, kör tåg och reparerar signalsystem och fordon. Men järnvägsutbildningar är dyra att driva. De kräver lärare med hög teknisk kompetens och dyra anläggningar. Idag är den kanske viktigaste utbildningsvägen för dessa yrkesgrupper Yrkeshögskolan. Det handlar om eftergymnasiala yrkesutbildningar som i nio fall av tio leder till jobb. Trots det har satsningarna uteblivit.
Här krävs att regeringen tänker om. För tyvärr återspeglas orden i regeringsförklaringen om att Yrkeshögskolan skulle förstärkas inte i budgeten. Tvärtom väntas antalet utbildningar nästa år bli rekordlågt. De nya platserna minskar till 10 000. Det gör att bara en ansökning av fem att bedriva yrkeshögskoleutbildning kommer att kunna beviljas.
2023 riskerar att bli ett mörkt år för järnvägen. Utan nya lokförare, signaltekniker och anläggningsbyggare stannar tågen. Och utan tågen stannar Sverige. Ska vi säkra framtida hemresor med tåg över jul- och nyår krävs att regeringen tänker om. Det är dags att satsa på Yrkeshögskolan.