Alla behövs när färre ska försörja allt fler – vi har en åldrande befolkning. Men många som står utanför arbetsmarknaden har inte vad som krävs för att kunna få ett arbete; en fullföljd gymnasieutbildning. Detta samtidigt som arbetslösheten ökar. Kompetensförsörjningen är alltså en ödesfråga som vi brett måste lösa för Sveriges framtid. 

Behovet av att höja utbildningsnivån i samhället är stort. Detta är också ett av statens syften med stödet till folkhögskolor. Och folkhögskolorna är framgångsrika. Det är en lägre andel avhopp från allmän kurs på folkhögskola än från komvux. Men framgångssagan stannar inte där. Både antalet och andelen sökande med grundläggande behörighet från folkhögskola som antas till högskola ökar. 

I svåra ekonomiska tider är det särskilt angeläget att regeringen använder våra gemensamma resurser effektivt i syfte att öka kortutbildade arbetssökandes övergång till och deltagande i utbildning. Detta har nu Riksrevisionen granskat i en intressant rapport (RiR 2024:3). Kortutbildade träffas inte av regeringens insatser. 

Det visar sig dessvärre att statens insatser inte varit effektiva; Riksrevisionens bedömning är att det finns brister i regeringens styrning. Det har saknats ett helhetsperspektiv, vilket har inneburit att de med kortast utbildningsbakgrund – för vilka behovet av insatser är särskilt stort – delvis inte träffas av de statliga satsningarna. Riksrevisionen menar att folkhögskolan är viktig för att nå denna grupp, då granskningen visar att anvisade som börjar på folkhögskola har en lägre utbildningsnivå jämfört med dem som börjar på komvux. Vi håller med! 

Men de med lägst utbildningsnivå har varit svåra att nå med regeringens satsningar på komvux och framför allt yrkesvux. Vi håller med Riksrevisionen om att det behövs särskilda satsningar på dem med kortast utbildningsbakgrund. De kommer också att behövas på arbetsmarknaden, och med rätt insatser kan också de som behöver mer stöd komma till sin rätt och bidra på arbetsmarknaden. 

Med andra ord bör regeringen inte missa folkhögskolan som en viktig del av lösningen på kompetensförsörjningen. På så sätt kan regeringens insatser ske där behoven är som störst och där insatserna får effekt. 

Folkhögskolorna är en omistlig del av det svenska utbildningssystemet. Vi står redo att ta emot fler deltagare och låta dessa lyckas med sina studier och så småningom fullfölja en gymnasieutbildning. Vi har förmågan att höja utbildningsnivån i samhället så att fler kan komma in på arbetsmarknaden. Vi vill göra mer! För det krävs att regeringen ger oss rätt förutsättningar. Riksrevisionens rapport varför folkhögskolorna behövs.