Sedan millennieskiftet har antalet högutbildade ökat i Sverige. I dag har nära var tredje läst vidare i minst tre år efter gymnasiet. Skillnaderna mellan olika delar av landet är dock stora. I Sörmland har 20 procent av befolkningen en eftergymnasial utbildning som är tre år eller längre. Det visar statistik från SCB.

Arbetslivet förändras i snabb takt och eftersom vi också lever och arbetar längre, blir behovet av livslångt lärande tydligare.För Akavia, som samlar 130 000 akademiker, är kompetensförsörjningen en central fråga. Därför bjuder vi under årets Almedalsvecka in till ett samtal om hur vi kan möta kompetensbristen på arbetsmarknaden genom att låta fler akademiker komma till sin fulla rätt.

Under 2022 sjösätts en historisk reform som möjliggör omställning och kompetensutveckling för yrkesverksamma. Det handlar om en reformerad arbetsrätt, ett nytt omställningsstudiestöd och ett nytt grundläggande omställnings- och kompetensstöd. Reformen har sin grund i en överenskommelse bland arbetsmarknadens parter på den privata arbetsmarknaden, där Akavia har varit en del genom förhandlingsorganisationen PTK.

Det nya omställningsstudiestödet innebär att den som är etablerad på arbetsmarknaden nu får möjlighet att utbilda sig med upp till 80 procent av den tidigare inkomsten. Redan i dag har lärosätena ett ansvar att främja det livslånga lärandet enligt högskolelagen. Men om reformen ska få full effekt krävs att vi rustar landets högskolor och universitet. En stor del av utbildningarna vid högskolor och universitet bygger i dag på traditionell campusundervisning i längre program eller kurser, vanligen på heltid och på plats. Det är en modell som passar dåligt för yrkesverksamma som ofta behöver större flexibilitet i både tid och rum.

Akavia vill därför att högskolor och universitet får särskilda medel för att utveckla och bedriva kurser och utbildningar anpassade för yrkesverksamma akademiker. För att få ut maximalt värde av statliga och kollektivavtalade medel behövs ett utbud som är relevant, flexibelt och håller hög kvalitet. Regeringen och utbildningsminister Anna Ekström behöver redan nu tillföra öronmärkta resurser så att trygghetsöverenskommelsen och omställningsstudiestödet blir till den framgångsrika reform den skulle kunna vara. 

Det skulle bidra till att fler får chansen att välja en högre utbildning, såväl i Sörmland som i hela Sverige.