Debatt: Skolbarnen i Sörmland behöver både frukt och mjölk

I dag kan svenska skolor få EU-stöd för mjölk som serveras till eleverna. Nu vill regeringen även börja bjuda på frukt i skolan från och med läsåret 2025/26. Satsningen ska finansieras med pengar från EU:s skolprogram. Det är utmärkt! Men det är viktigt att regeringen säkrar att EU kan finansiera både det nya fruktstödet och skolmjölksstödet. 
För att skapa största möjliga nytta bör barnen dessutom bjudas på ekologisk och allra helst svensk ekologisk frukt. Det skulle stödja inhemsk hållbar fruktproduktion och bidra till att Sverige bibehåller sin ledande position när det gäller hållbarhet inom offentlig sektor. 

Sverige är i dag ett av de länder som upphandlar mest ekologiska livsmedel till offentlig sektor. I hela landet var omkring 34 procent av alla inköpta livsmedel ekologiska 2023, varav över hälften var KRAV-märkta. Sveriges nationella mål är att den ekologiska konsumtionen inom offentlig sektor ska vara 60 procent år 2030. I Södermanland var hela 38 procent av upphandlade livsmedel ekologiska i fjol. 
Vid produktion av ekologisk frukt och andra ekologiska livsmedel används inte insatsmedel som konstgödsel eller naturfrämmande bekämpningsmedel. Det bidrar till biologisk mångfald, och oberoendet av importerade insatsmedel stärker dessutom den svenska livsmedelsberedskapen. 

EU:s mjölkstöd är ett lyckat exempel på hur EU-medel främjar hållbarhet inom offentlig sektor. Sedan 1995 får nästan alla svenska skolbarn mjölk som subventioneras av EU, och 90 procent av all uppköpt skolmjölk är KRAV-märkt och därmed ekologisk. Den KRAV-märkta mjölken produceras av kor som går ute stor del av betesperioden och som då får minst 50 procent av sitt dagliga grovfoder från betet. 
Risken är nu att satsningen på fruktstöd gör att skolmjölksstödet kommer att minska. Regeringen har givit Jordbruksverket i uppdrag att så snart som möjligt utreda hur fruktstödet ska organiseras, och vilka skolformer som ska få del av frukterna. Dessutom har regeringen bett Jordbruksverket fundera på hur skolprogrammets pengar ska fördelas mellan frukt och mjölk. Att ta pengar från mjölk till frukt vore en mycket dålig lösning. 

Enligt EU:s villkor ska både fruktstöd och skolmjölkstöd ges i samband med att barnen undervisas om hur mat produceras, och lära dem hur viktigt det är med bra matvanor för hälsan. Goda matvanor och hållbarhet bör finansieras fullt ut, och den svenska regeringen måste därför försäkra sig om att ersättningarna från EU:s skolprogram räcker till både mjölk och frukt.