Smittan sätter fokus på skadlig trångboddhet

Debatt 22 augusti 2020 05:41
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Med Covid-19 ser vi ett gammalt problem som behöver åtgärdas. De områden i Stockholm som har drabbats hårt av covid19 är zoner där problemet med trångboddhet har varit känt sedan tidigare. Covid-19 har synliggjort tydligt, kopplingen mellan fattigdom, trångboddhet och utanförskap. 

 

I början av pandemin kom Folkhälsomyndigheten med rekommendationer kring coronasmittan. Informationen nådde inte fram till individer som inte har svenska som kommunikationsspråk. Även när informationen översattes från svenska dök det upp ett annat problem: människor som lever i så stor trångboddhet att det inte gick att iaktta avstånd. Det var bara en tidsfråga innan dödstalet bland vissa grupper utvecklades snabbare. 

Individer i dessa områden hamnade i en fälla som de hade svårt att ta sig ur. Trångboddheten har skapat ett socialt nätverk, där föräldrarna bor ihop med sina barn och barnbarn. Särskilt för de äldre är det svårt att flytta, eftersom detta skulle innebära försämrade ekonomiska villkor. 

 

Det finns en rapport om trångboddhet som Boverket har gjort. Den har några år på nacken men för det mesta gäller utredarnas slutsatser om trångboddheten i storstadsregionerna fortfarande. Rapporten publicerades 2016. Rapportskrivarna gjorde då en djupdykning i flerbostadshusen i de tre storstadsområdena, Stormalmö, Storstockholm och Storgöteborg.

Tre normer används för att definiera trångboddheten: trångboddhetsnorm 1, trångboddhetsnorm 2 och trångboddhetsnorm 3. De tre normerna har tillkommit vid olika tidpunkter varav den senaste tillkom på 80-talet. Den normen som används mest är trångboddhetsnormen 2. Enligt den ska det inte bo fler än två personer per rum (kök och vardagsrum oräknade)

Vad visar rapportens kartläggning? Den visar trångboddhetens negativa hälsoeffekter. Enligt rapporten bidrar fukt, mögel och dålig ventilation till dålig hälsa. De trångbodda fastigheterna som också är dåligt utrustade är så kallade miljöprogramsfastigheter från 1960- och 1970-tal. Att bo i en sådan miljö är kopplat till en hälsorisk, skriver man i rapporten. Den andra aspekten som rapporten tar fasta på är att barn som delar rum presterade sämre än barn som inte delar rum.

 

Utredarna fann också att trångboddheten var vanligast bland utrikesfödda i jämförelse med svenskfödda. Tilläggas ska att hushåll med låga inkomster är överrepresenterade i statistiken. Med låginkomsterna följer ett annat problem – låg utbildning och till detta kan man tillägga en hög arbetslöshet. 

Problemet med trångboddhet måste lyftas upp på nytt. Inte minst en bättre planering för de som fått uppehållstillstånd behövs för att bryta den utvecklingen.


Ämnen du kan följa