Följande är ett axplock ur SN:s rubriker:
- Tomt i Kvegerö har fått ny ägare – priset, 450 000 kr
- 123 kvadratmeter stort hus i Nyköping sålt för 3 400 000 kr
- 116 kvadratmeter stort hus i Nyköping sålt för 3 560 000 kr
- Hus på 106 kvadratmeter sålt i Gnesta. Priset 4 195 000 kronor
- Nya ägare till hus i Oxelösund – prislappen 1 495 000 kr
- Nya ägare till radhus i Vagnhärad. 2 300 000 kr blev priset
- Kedjehus på 135 kvadratmeter från 1973 sålt i Nyköping. Priset – 2 400 000 kr
- En av Nyköpings äldsta fastigheter till salu. Utgångspris 10mln som nu sänkts till 8,75mln
Tidningen går ännu längre. I artikeln som publicerades den 4 januari gör SN en djupdykning i bostadsmarknaden inom dess spridningsområde. Det berättas om det dyraste huset som såldes i SN-land 2023 – ett hus i Trosa som såldes för 20 miljoner. Artikeln är en kärnfull läsning med mäklarna som ger analys på bostadsläget i Nyköping. Det ritas upp framtida scenarier under 2024. I faktarutan som tituleras – Dyraste husen i SN-land listas 10 objekt som har sålts inom tidningens spridningsområde och hur mycket de har kostat.
SN ser ut mer och mer som Hemnets förlängda arm. Det ges utrymme till artiklar om vem som köpt vad och för hur mycket. Detta ger skenet av en stabil bostadsmarknad, vilket inte är fallet. Det ser ut som SN försöker snacka upp bostadsmarknaden. Det får en att fundera om detta är tidningens nya huvudsakliga uppdrag.
Skulle det kunna vara vilseledande för den som går i tankarna att sälja eller köpa boende? För det ser ut som det gör. De intervjuade mäklarna sitter inne med mycket information och kan inte förväntas berätta negativa sanningar, då skjuter de ju sig i foten. Som nättidningen Ekonomifokus påpekar: en mäklare vill inte framstå som negativ, eftersom de flesta kunder vill ha en positiv mäklare. Att vara negativ spär på negativ utveckling och försvårar mäklarens arbete.
SN skulle kunna ta en titt på svenskarnas skuldsättningsgrad som har ökat markant den senaste tiden. Nättidningen Ekonomifakta skriver att hushållens skulder som andel av disponibla inkomster ligger på en rekordhög nivå. Den låg på 193,3 procent år 2022, att jämföra med 93,3 procent för år 1980. Den långa perioden med en låg ränta har påverkat många att ta stora, riskfyllda bostadslån.
Hoppet på en fortsatt tid med lågräntan tog slut när Ryssland invaderade Ukraina 2022. Den ohämmade konsumtionen baserad på stora bostadslån urholkar Sveriges ekonomiska säkerhet. Det borde SN kunna berätta om.
Edward Sevume, Nyköping
SVAR DIREKT:
Nej, SN försöker inte snacka upp bostadsmarknaden. Däremot vet vi att bostad är ett av de ämnen som våra läsare är mest intresserade av vid sidan av exempelvis det som händer på stan, sjukvård och kriminalitet. En del av den bevakning vi gör inom ämnet bostad är att publicera de husförsäljningar som gjorts offentliga hos Lantmäteriet. Månadsvis gör vi också artiklar med topplistor på de dyraste husen i vårt område.
Men det här är val vi på redaktionen gör helt och hållet baserat på vad vi ser att våra läsare är intresserade av, det är ett journalistiskt urval. Inget annat.
Kristina Levin
Chefredaktör och ansvarig utgivare SN