De höga elpriserna i södra Sverige under den senaste tiden har aktualiserat frågan om förstärkning av elnätet för att kunna leverera mer billig kraft från norr till bland annat Sörmland. Den krassa verkligheten är emellertid att de flaskhalsar som finns mellan Gävle och Stockholm väntas vara bortbyggda först 2030 enligt Svenska kraftnäts planer, vilket framgår av länets klimat- och energistrategi. Där framhålls vikten av ökad elproduktion inom länet. Detta bör kunna åstadkommas snabbare än nätförstärkningarna. Lokal elproduktion minskar också långsiktigt risken för lokal effektbrist.
Investeringar i de fjärrvärmeverk som idag enbart levererar värme och för mer flexibel drift i de befintliga kraftvärmeverken kan förbättra effektbalansen inom mindre än fem år. Investeringar i landbaserad vindkraft kan också kunna bidra relativt snabbt, under förutsättning att man kan hitta platser där man inte möter lokalt motstånd. Havsbaserad vindkraft i området mellan Landsort och Hävringe bör också kunna realiseras innan 2030.
Vindkraften bör kompletteras med vätgasdrivna reservkraftverk där vätgasen produceras med överskottsenergi från vindkraft och solkraft och med el från Norrland när denna är billig. Investeringarna bör vara lönsamma eftersom de höga elpriserna under vintermånaderna som är ett resultat av sammankopplingen till det europeiska elsystemet, lär bli bestående. Mer solel, som också förordas i klimatstrategin, är inte fel, men förbättrar knappast effektbalansen när den är mest ansträngd.
Vätgasen kan också utnyttjas för transportsektorns omställning enligt länets klimatstrategi.
Ny kärnkraft, som förespråkas av de tre sverigepartierna och liberalerna, är knappast något alternativ för Sörmland, även om det sedan länge finns en utpekad lämplig förläggningsplats, nämligen Käftudden i Trosa kommun. Det återstår att se om den nya kärnkraftteknik med små fabriksbyggda reaktorer, som man hoppas på, kommer att klara säkerhetskraven och någonsin bli en kommersiell verklighet. För att förbättra situationen under de närmaste tio till tjugo åren måste vi satsa på lösningar som kan realiseras i närtid.
Planeringen för ökad elproduktion i Sörmland bör genomföras på regional nivå i samråd med kommunerna. Det är bara för Monica Johansson och Daniel Portnoff som leder den regionala utvecklingsnämnden att genast börja jobba med detta. Det finns ingen tid att förlora och inga skäl till politisk oenighet.