Stoppa slutavverkning i Lötbodalsskogen

Vi uppmanar kommunen att inte slutavverka Lötbodalsskogen utan att först ha undersökt möjligheterna att skapa en rekreationsskog utan omfattande hyggen, skriver Hans Rydberg och Daniel Wohlgemut, Naturskyddsföreningen Daga Gnesta.

Vi uppmanar kommunen att inte slutavverka Lötbodalsskogen utan att först ha undersökt möjligheterna att skapa en rekreationsskog utan omfattande hyggen, skriver Hans Rydberg och Daniel Wohlgemut, Naturskyddsföreningen Daga Gnesta.

Foto: Karin Gustavsson Rydberg

Debatt2023-02-02 02:02
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

I dag ligger en anmälan hos Skogsstyrelsen från Gnesta kommun om att slutavverka den äldre barrskogen vid Lötbodal. Denna skog är kommunens enda sammanhängande friluftsområde och har under lång tid använts av Gnestaborna för friluftsliv. Skogen har också höga naturvärden. 

Trots att ingen naturinventering gjorts har 12 rödlistade arter hittats här, som den fridlysta orkidén knärot samt spillkråka, som kräver särskild hänsyn enligt EU:s fågeldirektiv. De anmälda områdena är omfattande och en slutavverkning skulle helt utradera alla naturvärden och Lötbodalsskogens funktion för friluftsliv. 
 

Bakgrunden till kommunens ansökan är att granarna i Lötbodal angripits av granbarkborre och att döda träd kan innebära en säkerhetsrisk för besökare. Kommunen bör därför genomföra åtgärder för att undvika olyckor. Vi menar att detta kan ske på andra sätt än genom slutavverkning. Goda exempel kan hämtas från kommuner som Trosa, Linköping, Sigtuna och Örebro, vilka valt andra strategier och på så sätt kunnat behålla områdenas värde för friluftsliv, minskat risken för fallande träd och samtidigt ökat potentialen för ett rikare växt- och djurliv. Gnesta kommun har, bedömer vi, inte alls ansträngt sig för att presentera sådana lösningar. 

Granbarkborrar är inte enbart skadliga. De är en del av naturen och bidrar till att skapa förutsättningar för biologisk mångfald. Död ved är en bristvara för många lavar, mossor, svampar, insekter och granbarkborren är viktig som föda för många arter som hackspettar och olika insekter. Om man gynnar dessa arter genom att bevara deras livsmiljöer minskar risken för framtida stora barkborreangrepp. I en skog där många träd dör är det viktigt att låta tallar, lövträd och överlevande granar stå kvar. Dessa granar kan bära på gener som motverkar insektsangrepp, vilket gör dem mycket viktiga som moderträd åt nya granar. 
 

Vi anser att kommunen åsidosatt demokratin genom att ta beslut om åtgärder som inte förankrats hos medborgarna eller de föreningar som verkar i Lötbodal. Vi uppmanar kommunen att inte slutavverka Lötbodalsskogen utan att först ha undersökt möjligheterna att skapa en rekreationsskog utan omfattande hyggen. Ta initiativ till en dialog med berörda föreningar, inhämta kunskap av ekologisk expertis och diskutera med kommuner som hanterat problemen med granbarkborrar på ett annat sätt! Även vi medverkar gärna i en sådan process.