I klimatförändringarnas spår blir extremväder allt vanligare. Skyfall, ras och översvämningar har under hösten och vintern orsakat enorma skador och kostat skattebetalarna miljontals kronor. Ett exempel är den strand som ofta kallas Sveriges vackraste, Knäbäckshusen på Österlen, där stora delar har spolats bort och nu är stängd för besökare.

För att möta den här utvecklingen krävs en storsatsning på klimatanpassningsåtgärder. Det var därför välkommet att klimatminister Romina Pourmokthari härom veckan överlämnade regeringens nationella strategi och handlingsplan till riksdagen. Tyvärr missar regeringen en naturlig, billig och effektiv åtgärd: strandskyddet.

Strandskyddet infördes på 1950-talet för att värna allmänhetens tillgång till bad och friluftsliv. Det gör att vi i dag har större tillgång till fria stränder än i många andra länder, samtidigt som värdefull natur skyddas. Dessutom vet vi i dag att strandskyddet innebär ett skydd mot översvämningar och erosion genom att vi låter naturen agera som en naturlig buffertzon. Exempelvis är vegetation längs vattendrag ett effektivt skydd mot de negativa effekter som kommer av skyfall och höjd havsnivå, vilket minskar risken för skador på bebyggelse och infrastruktur.

Trots det vill regeringen försämra det svenska strandskyddet för att öka tillgången på byggbar mark och byggandet i strandnära lägen. Detta är oansvarigt i en tid då klimatkrisens effekter blir allt tydligare. Den som bor alltför nära stranden löper stora risker att drabbas av stigande vattennivåer. Enligt branschorganisationen Svensk Försäkring är det en tidsfråga innan vi börjar se exempel på att det inte går att erbjuda försäkringar för översvämningar, med risk för stora privatekonomiska skador. 

Vi har fyra konkreta förslag för att stärka arbetet med klimatanpassning:

1. Skydda stränderna. Oexploaterade stränder ger ett naturligt skydd mot negativa effekter av klimatförändringarna.

2. Använd naturbaserade lösningar. Att arbeta med naturen – inte mot den – är ett kostnadseffektivt sätt att dämpa flöden, motverka översvämningar och rena vatten.

3. Öka finansieringen. I höstbudgeten minskade regeringen anslagen till klimatanpassning med över en tredjedel, när i stället mer pengar behövs. 

4. Förstärk kompetensen. Såväl myndigheter som kommuner och regioner behöver få större kunskap om extrema väderhändelser och hur de negativa effekterna kan motverkas på ett hållbart sätt.

I ljuset av alltmer påtagliga effekter av klimatförändringen krävs kloka beslut och långsiktighet. Ett starkt, generellt strandskydd är en effektiv och klok klimatanpassningsåtgärd.