Svaga kunskaper och svagt ledarskap i Oxelösund

Ordföranden i utbildningsnämnden borde omedelbart ha gått igenom hela budgeten med förvaltningschefen, när beskedet om den skenande ökningen av underskottet kom, skriver Dag Bergentoft (M).

Ordföranden i utbildningsnämnden borde omedelbart ha gått igenom hela budgeten med förvaltningschefen, när beskedet om den skenande ökningen av underskottet kom, skriver Dag Bergentoft (M).

Foto: Therese Jansson

Debatt2020-09-11 05:37
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Det är kraftig turbulens inom utbildningsnämnden (UN) och dess förvaltning i Oxelösund, med anledning av 35 miljoner i underskott. SVT Sörmland har gjort en granskning vad som skett inom UN. I en intervju med utbildningsnämndens ordförande, Britta Bergström, får hon frågan om hon kunnat göra något annorlunda: ”Det enda jag kunna göra var att föra en kommunikation och dialog”. Man tar sig för pannan.

Ordföranden har tidigare fått kraftig kritik för ett svagt ledarskap. Det saknas kunskaper i ledning och styrning och att förstå hur man ska hantera en budget. En budget kring 290 miljoner

På en annan fråga från SVT så uttrycker Britta Bergström följande: ”Alla skulle haft en större kompetens vad det innebär att ha en budget i balans”. Vet inte om det är ett erkännande att den egna kunskapen är svag.

Den tidigare förvaltningschefen var bland annat tydlig med, att ha en likvärdig skola. Det har inte skolan idag.

Den 1 oktober 2019 hade kommunstyrelsen ett av flera uppföljningsmöten med UN. Nämndens ordförande deltog i mötet. Förvaltningschefen delger sin uppfattning att barn och elevpengen (BEP) var underfinansierad med 20 procent, om löneglidning, att kostnaderna ökade kraftigt. Ordföranden kommenterade aldrig dessa kostnader. Märkligt – när hon i januari 2020 sa sig bli överrumplad över de ökade kostnaderna. BEP för 2019 är cirka 240 miljoner och 20 procent är en avsaknad av 48 miljoner.

Oavsett riktigheten i underfinansieringen borde ordföranden genast och omedelbart gått igenom hela budgeten och den skenande ökningen med förvaltningschefen.  

Det är politiken som ska ta huvudansvar, säkerställa att det bedrivs en likvärdig och rättssäker utbildning av verksamheten samt kunna styra och följa upp. Se skillnaden mellan orsak och verkan.

Huvudmannen  och verksamheten behöver lägga tid på rätt saker och ha förutsättningar (till exempel underlag i form av analyser genom ett fungerande systematiskt kvalitetsarbete) för att kunna arbeta strategiskt och långsiktigt.

Att politiskt fortsätta att skylla på ledande tjänstepersoner är ytterligare en svaghet och att inte ta ansvar är fegt.

Skolan är värd ett bättre ledarskap, tydlighet och långsiktighet.