Sveket mot landsbygden Àr ocksÄ ett hot mot demokratin

Nu vet vi vad som krÀvs för att beslutsfattare ska hÀlsa pÄ oss pÄ bortglömda glesbygden, skriver tystbergabon Ralph Spehling.

Nu vet vi vad som krÀvs för att beslutsfattare ska hÀlsa pÄ oss pÄ bortglömda glesbygden, skriver tystbergabon Ralph Spehling.

Foto: Roger Sundberg

Debatt2020-08-10 05:26
Det hĂ€r Ă€r en debattartikel. Åsikterna i texten Ă€r skribentens egna.

Replik pĂ„ Linnea HylĂ©ns lĂ€svĂ€rda ledare: ”08:orna Ă€lskar landsbygden men vill ej betala för den” (SN, 10/7). Som tystbergabo med kunder och vĂ€nner i Stockholm vill jag föra hennes resonemang vidare. 

Vad hjĂ€lper pengarna frĂ„n nationella utjĂ€mningssystemet om de aldrig nĂ„r oss pĂ„ landsbygden? (TT 8/7) Vi fĂ„r inte ens del av vĂ„ra egna skatteintĂ€kter. TillvĂ€xtfixering och fokuset pĂ„ centralorten slukar allt. Servicen ute pĂ„ landsbygden har monteras ner i Ă„rtionden. Alltid efter samma schema:

Först försĂ€mrar man servicen. Sedan blir sjunkande efterfrĂ„gan beslutsunderlag för att kunna avveckla utan att man tappar ansiktet. Vi pĂ„ landet Ă€r handlingskraftiga. DĂ€rför förlitar man sig pĂ„ att ideella krafter ska lösa problem. VĂ€gföreningar, frivillig brandkĂ„r, idrottsföreningar som tillsammans ansvarar för infrastruktur, (trafik)sĂ€kerhet, underhĂ„ll. NĂ„got som aldrig skulle accepteras inne i stan. Barnomsorgen? HĂ€r ute startas förĂ€ldrakooperativ inte för att berika skolvalet utan som en nödvĂ€ndighet dĂ„ centralstyret har dragit sig ur sitt ansvar (SR valdebatt, 18/4).

Nyköpingsstyret Ă€lskar landsbygden, men vill ej betala för den. VĂ„ra skatteintĂ€kter behövs inne i stan. Vi bjuder pĂ„ svartvita instagramkulisser för att locka hit storstadsbor genom tunnelbanekampanjer. ApropĂ„ reklam. Att ta hand om de som redan har flyttat hit pĂ„ landet med en minimum av servicenivĂ„ hade nog varit en enklare - mer hĂ„llbar strategi. Det krĂ€vs 10 nya kunder för att kompensera förlusten av 1 missnöjd. En nöjd landsortsbo som pendlar till sitt nĂ€tverk av kunder & kollegor i storstadsregionen hade varit den perfekta ambassadören. Inte minst nu i pandemitider. 

Jag kan intyga att ”08:orna” betalar för landsbygden. Deras sommarinköp gör att vĂ„rt lilla Konsum klarar sig Ă„ret runt. De lĂ„nar oss t.o.m. sina röster under namninsamlingen för Tystbergabygdens framtid med 971 underskrifter sammanlagt. 

Men vad Ă€r rösterna vĂ€rda sĂ„ hĂ€r mitt i mandatperioden? Att höra hur nonchalant kommunstyrelsens ordförande Urban Granström (S) bemöter vĂ„r samhĂ€llsengagemang irriterar (SR 21/7). Speciellt nĂ€r man som jag Ă€r prĂ€glad av socialliberala miljön i 70-talets Tyskland dĂ„ solidaritet var mer Ă€n bara en floskel. SĂ„ göder man missnöjet och frammarschen av soffaktivister som sprider sitt hat mot etablerade partier med knuten nĂ€ve pĂ„ sociala medier. GrĂ€srotsrörelsen med sina olika initiativ i Tystberga söker dialog och försöker vara konstruktiva. Trampa inte pĂ„ det.

Nu vet vi vad som krĂ€vs för att beslutsfattare ska hĂ€lsa pĂ„ oss pĂ„ bortglömda glesbygden. Nu mĂ„ste vi lĂ€ra oss under resten av mandatperioden vad som krĂ€vs för att de ocksĂ„ ska lyssna. För att problemet ligger inte i regionskontoret i Stockholm.