Det nuvarande militära samarbetet mellan Sverige och Finland har blivit väldigt uppmärksammat, bland annat av Maria von Beetzen i SN (4/3). Att ett sådant samarbete förekom under andra världskriget är kanske numera inte allom bekant. Hon nämner exempelvis den svenska Frivilligkåren, omkring 8000 man som ett svenskt stöd i kriget mot Sovjetunionen. Samtidigt samlade svenskarna under vinterkriget på drygt ett år in 490 miljoner kronor till Finland.
Den svenska vapenhjälpen var också massiv. En transportled med lastbilar över den tillfrusna Bottenviken förde över 25 flygplan, 800 sjöminor och sjunkbomber, 144 artilleripjäser, 100 luftvärnskanoner, 92 pansarvärnspjäser, 600 stridsvagnsminor, 34 granatkastare, 347 kulsprutor, 450 kulsprutegevär, 135 402 gevär, 301 849 granater och över 51 miljoner gevärspatroner.
Sverige tillät inte engelsk trupp att undsätta Finland via Nordkalotten. England erbjöd Finland hjälp som gick ut på att via Sverige sända trupper till norra Finland. Det huvudsakliga syftet med planen var emellertid att stoppa den svenska malmexporten till Tyskland. Sverige tillät inte att engelsk militär skulle färdas genom sitt neutrala territorium, vilket alltså omöjliggjorde hjälperbjudandet. Beslutet har av bland annat av den finske diplomaten Jacobsson ansetts vara klok realpolitik.
Sverige och Finland har en lång gemensam historia, närmare bestämt cirka 700 år. Det är något som dessvärre numera inte är särskilt väl bekant. Det finns många svenskar som inte känner till att det i Finland bor svensktalande, visserligen numera allt färre. Det är lätt att hålla med om att vi skall hålla ihop som vi har gjort och stärka vårt försvar tillsammans. Det förutsätter då att vi exempelvis har gemensamma vapensystem. Men Finland ville inte köpa svenska Gripen utan köpte ett amerikanskt flygplan i stället. Då fick man amerikanskt militärt stöd på köpet. Det gäller alla vapenslag!
Vad som behövs är ett gemensamt medlemskap i Nato. För Finland är detta svårt med hänsyn till Ryssland och för Sverige på grund av tilltron till alliansfrihetens välsignelser, åtminstone hos S och V.
Det svenska försvaret är som bekant underfinansierat och otillräckligt! Regeringen vill naturligtvis så långt det är möjligt ge intrycket att Sverige genom allianser kan förstärka vårt försvar. Det kan vara en klok tanke, men det förutsätter att den andra parten har det vi saknar i manskap och vapen. Detta kan knappast sägas om Finland. De övningar och de politiska uttalanden som görs ändrar ingenting i det avseendet. Det blir dessvärre mer ett spel för galleriet.