Bara ett av tio företag är förberedda för samhällsstörningar, enligt Combitechs Totalförsvarsrapport 2024. (Demoskop, mars 2024). Trots att försvarsfrågor prioriteras, saknar näringslivet nödvändig information, beredskap och förståelse för sin roll i totalförsvaret.
Rapporten visar att majoriteten av beslutsfattare inte har fått information om beredskap från regeringen. Endast 13 procent är förberedda för samhällsstörningar, och mer än hälften anser att deras verksamhet inte har en viktig roll i totalförsvaret. Utan rätt förutsättningar kan företag inte förstå sin roll eller bygga beredskap, vilket är avgörande för Sveriges förmåga att hantera allvarliga störningar.
Varannan beslutsfattare anser att totalförsvaret är viktigt, och över 70 procent vill lära sig mer om beredskap. Detta är positivt, men vi står just nu stilla. Näringslivet är avgörande i totalförsvaret men behöver rätt förutsättningar för att bygga motståndskraft, eftersom många viktiga funktioner drivs av privata företag. Regeringen och myndigheterna ansvarar för detta.
Företag i Svealand sticker ut på en viktig punkt: de har lägst beredskap för att hantera informationspåverkan jämfört med alla övriga delar av landet. Endast 10 procent av beslutsfattare i Svealand uppger att deras organisation har en mycket god beredskap att hantera informationspåverkan. Det kan jämföras med 19 procent i Norrland.
Vad det beror på kan diskuteras men faktum kvarstår att beredskapen att hantera yttre påverkan på digital kommunikation och system är otillräcklig. Informationspåverkan kan användas för att skada tilliten i samhället – förtroendet för myndigheter, verksamheter och företag. Konsekvenserna kan bli stora på flera olika plan och under lång tid.
Vi behöver bygga ett samhälle där företagen vet hur de ska bidra. Och det är bråttom. Grundläggande frågor som ansvarsfördelning och finansiering av näringslivets ökande roll inom beredskap och totalförsvar måste tas på allvar.
Vi vill se att ord följs av handlingar som motsvarar hotbilden och utgångsläget för totalförsvaret. Vi utgår från att vi har tillräcklig tid, men ingen vet med säkerhet hur mycket. Därför är det bättre att agera, planera och öva än att vänta och hoppas på det bästa.