Hälso- och sjukvården i Sverige är inte jämställd. Kvinnor är mer sjukskrivna än män och forskning om kvinnors sjukdomar är eftersatt. Nu behövs reformer för att öka många kvinnors självbestämmande och anpassa vården efter individuella behov.
Sverige är ett av världens mest jämställda länder, men på flera områden går utvecklingen åt fel håll. Kvinnors sjukdomar är både i forskning och i det kliniska arbetet eftersatt. På flera områden finns det kunskapsluckor om hur skillnaden mellan könen tar sig uttryck i symptom, smärta och reaktion på läkemedel.
Det är inte bara kunskapen om kvinnor i vården som är eftersatt, utan även lagstiftningen. När dagens abortlagstiftning infördes för 45 år sedan var varje abort ett kirurgiskt ingrepp, idag är 9 av 10 aborter medicinska. Trots enorma medicinska framsteg har lagen inte uppdaterats.
Ett tredje exempel är konsekvenserna ojämställdheten får. Kvinnor är sjukskrivna i nästan dubbelt så stor utsträckning som män, vilket i förlängningen får konsekvenser för livsinkomster och framtida pension. Kvinnor rapporterar i betydligt större utsträckning att man mår psykiskt dåligt och det är ungefär dubbelt så många kvinnor som män som får psykiatriska diagnoser. Trots det bedrivs väldigt lite forskning på orsakerna.
Efter nära sju år med statsminister Löfven (S) har vi bara hört politiska slagord, men inga relevanta förslag. Sverige behöver ett maktskifte och reformer för att individanpassa vården och stärka kvinnors självbestämmande.
1) Mer pengar till forskning. Sverige behöver fler forskningsprojekt och mer forskningspengar som höjer kunskapen om kvinnor och hälso- och sjukvård.
2) Moderniserad abortlagstiftning. Ändra lagen så att kvinnor som vill efter konsultation ska kunna hämta ut abortmedicin på apotek. Det stöd och den rådgivning som idag erbjuds ska fortsatt erbjudas, och rätten till hjälp via sjukhus ska fortsatt garanteras. Det frigör också resurser för kvinnosjukvården.
3) Krafttag mot kvinnors sjukskrivningar. Ökningen av den psykiska ohälsan bland kvinnor är alarmerande, men trots det bedrivs väldigt lite forskning på varför. Det måste det bli ändring på.
I ett av världens mest jämställda länder behöver nu frågor om kvinnors hälsa prioriteras. Det finns stora möjligheter att öka självbestämmandet och anpassa vården efter den enskilda kvinnans behov. Så stärker vi självbestämmandet och ökar kvinnors trygghet.