Många år har gått utan att kraftfull klimatpolitik synts till. Men blickar vi tillbaka mot 2022, så ser vi ett par tydliga genombrott som verkligen ska kunna pressa utsläppen.

Dessa genombrott är resultatet av framsynta politiker, som inser att omställningen bort från den fossildrivna ekonomin måste accelerera rejält.

Något som direkt berör Sverige är att EU:s klimatpolitik ”Fit for 55” har skruvats åt ordentligt. Man har beslutat att de sektorer som ingår i EU:s utsläppshandel ska minska sina utsläpp med 62 procent till 2030. Den fria tilldelningen av utsläppsrätter till industrin ska i princip halveras till 2030. EU har också inrättat klimattullar, som ska pressa övriga världen att betala för klimatpåverkan på från det som exporteras till EU.

Tidigare innebar ”Fit for 55” en minskning av utsläpp med 43 procent till 2030. Miljöpartiet och den gröna gruppen i Europaparlamentet har varit avgörande för att ambitionsnivån höjts till 62 procent. 

Även USA siktar högt med en skarp klimatpolitik. President Joe Biden och Demokraterna har fått inflation reduction act  (IRA) genom kongressen. Motsvarande 3 800 miljarder kronor ska läggas på subventioner till företag med låga koldioxidutsläpp. IRA beskrivs som USA:s största klimatpaket någonsin, och är så ambitiöst att det kritiseras för att konkurrera ut europeisk industri genom bra villkor för grön teknologi.

I Sverige gör regeringen tvärtom med en politik som ökar utsläppen, bland annat att genom planera för att minska reduktionsplikten med biobränslen. Här har den moderatledda regeringen uppenbart pressats av SD som struntar i klimatförändringens negativa effekter.

Men sannolikt kommer Sverige att puttas tillbaka till en seriös klimatpolitik av ”Fit for 55”, som ställer stora krav på EU:s medlemsländer.  När den svenska politiken leder till att vi överskrider EU:s utsläppsbudget kan vi hamna inför EU-domstolen med risk för dryga böter. Dessutom riskerar den sänkta reduktionsplikten att drabba skattebetalarna med kostnader på 10-tals miljarder då vi tvingas köpa utsläppsrätter för att kompensera för ökade utsläpp. 

Regeringen har dock lovat återkomma med klimatpolitisk handlingsplan under 2023. Vågar vi gissa att svaret blir kärnkraft, kärnkraft och kärnkraft. På sikt får vi mer el, men det dämpar inte utsläppen i närtid, vilket klimatkrisen kräver.