Tack och lov att vi har kossorna till hjälp

Den här sommaren hsr visat att mjölkproduktionen är en helt omistlig del av en hållbar och robust svensk livsmedelsproduktion, skriver Hans Andersson, Ripsa.

Den här sommaren hsr visat att mjölkproduktionen är en helt omistlig del av en hållbar och robust svensk livsmedelsproduktion, skriver Hans Andersson, Ripsa.

Foto: Andreas Hillergren/TT

Debatt2023-10-09 05:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Sommaren 2023 gjorde nog många besvikna. För oss bönder i Sörmland har det varit en minst sagt stökig säsong. Under den extremt torra försommaren gick mycket av den viktiga vårskörden förlorad och många ställde in sig på en sommar som 2018. När det sedan slog om och regnet aldrig tog slut fick det i stället helt andra konsekvenser med en väldigt låg kvalitet på skörden för spannmålsodlare.  Grödorna blev vattensjuka, det började gro där det inte skulle, det var svårt eller till och med omöjligt att komma ut med maskiner på åkrarna för att skörda och förbereda för höstsådden.

Då är det tur att vi har kossor! När skörden slår fel kan mycket av det som inte går att använda som livsmedel bli djurfoder. Kossorna uppgraderar gräs och annan fiberrik näring som vi människor inte kan äta till högvärdiga mejeriprodukter. 

Hur vi bönder påverkas av torka och blöta ser väldigt olika ut. För många mjölkbönder har sommaren räddats av goda vallskördar nu på slutet och att kossorna som sagt kan ta vara på skördar med lägre kvalitet. Våra kor levererar dessutom avkastning i form av mjölk året runt. För till exempel spannmålsodlare och potatisodlare som fått stora delar av årets skörd förstörd är läget värre. 

Så även om vi mjölkbönder också står inför stora utmaningar i att hantera mer torka, översvämningar, värmeböljor och djursjukdomar till följd av klimatförändringar, så har den här sommaren visat att mjölkproduktionen är en helt omistlig del av en hållbar och robust svensk livsmedelsproduktion. Förutom att de svenska korna förädlar skördar med låg kvalitet bidrar deras gräsbaserade kost till att vi har marker som binder kol, och de betande djuren är avgörande för artrikedomen i våra naturbetesmarker. Vi svenska mjölkbönder är dessutom bland de mest effektiva i att producera mjölk till ett lågt klimatavtryck.  

Vi måste anpassa vårt livsmedelssystem för mer extremväder framöver. Det är långt ifrån mest synd om oss bönder i Sverige. Faktum är att klimatförändringarna ser ut att få betydligt värre konsekvenser i andra delar av världen som står för mycket av den globala matproduktionen. Då kommer vi i Sverige att behöva dra ett större strå till stacken för att klara livsmedelsförsörjningen.

Det vi lär oss av sommaren 2023 är att det kommer att behövas stora investeringar i både bevattning och dränering, men också i en fortsatt stark svensk mjölkproduktion. Men för att åstadkomma det behövs en nationell kraftsamling där vi bönder, forskare, myndigheter och företag går samman för att hitta gemensamma lösningar. Och att du som konsument väljer livsmedel från böndernas egna kooperativ.