Det är lätt att förstå lockelsen med kostnadsfri tandvård. Men det löser inte tandvårdens verkliga problem. De akuta problemen finns inom barn- och ungdomstandvården.

När åldern inom den kostnadsfria barn- och ungdomstandvården för några år sedan höjdes från 19 år till 23 år förvärrades en redan ansträngd situation. Reformen skapade undanträngningseffekter och Folktandvården tvingas nu ta emot friska unga framför sjuka vuxna. Som en konsekvens går Folktandvården på knäna på flera håll i landet och patienter kan få köa flera år.

Barntandvården har länge varit underfinansierad. Därför räcker det inte med att återställa åldern. Över hälften av regionerna går med förlust på barntandvården. Ersättningen, som idag utgår från en fast ersättning per barn, gör att vårdgivaren inte får betalt för de faktiska kostnaderna för utförd vård. Ersättningen måste därför kombineras med rörlig ersättning för mer omfattande behov. 

Resurser ska användas effektivt, där behoven är störst och där de gör största möjliga nytta för tandhälsan. Privattandläkarna är därför negativa till ett sänkt högkostnadsskydd för alla och vill i stället rikta stöd till de som behöver det mest. 

Tandvårdsbehovet ökar med åldern. Det är därför motiverat att öka resurserna till Sveriges äldre. Privattandläkarna föreslår att det ska utredas om det kan ske genom höjning av det allmänna tandvårdsbidraget (ATB) till de som är över 70 år. Privattandläkarna anser vidare att patienter som på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning har högre återkommande tandvårdskostnader ska prioriteras och det bör ses över om det särskilda tandvårdsbidraget (STB) kan höjas och utvidgas för att nå fler.

De politiska partierna missar att det råder helt olika förutsättningar mellan tandvård och sjukvård. En stor del av tandvården är förebyggande medan hälso- och sjukvården inte är det. Förslaget att göra tandvården till en del av den allmänna hälso- och sjukvården bygger därför på ett tankefel. Om tandvården blir en del av hälso- och sjukvården kommer den inte att kunna leverera tandvård med samma valfrihet och möjlighet till förebyggande tandvård som i dag.  Vi talar då om en helt annan tandvård. Sannolikt skulle en sådan förändring resultera i att den förebyggande tandvården, som har gett Sveriges befolkning en av världens bästa tandhälsa, kraftigt monteras ned. 

Privattandläkarna prioriterar sjuka framför friska. Resurser och skattemedel ska utnyttjas effektivt på det sätt som förbättrar tandhälsan mest. Vår uppmaning till de politiska partierna är att inte slå undan benen för det som fungerar, utan att åtgärda de akuta problem som finns.