Tappa inte bort värdet av sociala innovationer

Debatt 5 februari 2022 05:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

I år vankas val som handlar om vilket samhälle vi vill ha och behöver ha i framtiden. Omställning till en hållbar utveckling är en nödvändighet, men också en möjlighet – kan vi skapa ett gott samhälle för alla i en modern välfärd inom planetens gränser samtidigt som vi stärker demokratin? Redan nu finns potential att gå i framkant, genom att se och prioritera sociala innovationer och kooperation i EU-medel.

Traditionellt har civilsamhället, den sociala ekonomin eller idéburen sektor backat upp för människor som har fallit mellan stolarna i samhällssystemet. Simskola för alla är ett konkret exempel på en social innovation som löste problem, och som blev en del av den svenska välfärdsmodellen genom att simundervisning inkluderades i läroplanen. Under flyktingkrisen 2015 blev det tydligt hur god civilsamhällets förmåga är att snabbt identifiera vad omständigheterna kräver och agera. Coronakrisen har också visat på en myriad av initiativ för att hjälpa varandra. 

Inom den sociala ekonomin är man experter på att arbeta med knappa resurser, genom engagerade människor som använder tid och energi för att organisera sig och bemöta människor i behov av hjälp. 

En stor skillnad i samhället sedan cirka 30 år tillbaka är att finansiering till generell verksamhet och utveckling i hög grad säkras genom projektmedel från EU. Strukturfonderna omfattar ungefär en tredjedel av EU:s budget. I Sverige genomförs sammanhållningspolitiken främst genom Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) och Europeiska socialfonden (ESF). Dessa projektmedel är en kaka som såväl civil, privat och offentlig sektor ska dela på. 

 

Nu har vi precis gått in i en ny strukturfondsperiod som sträcker sig till 2027, där beslut och inriktningar inom EU ska sippra ner till regional nivå i regionala utvecklingsplaner, och där handläggare har stort inflytande vad gäller fördelning av projektmedel. Det finns en risk att civil sektor hamnar på efterkälken på grund av att fokus i strukturfonderna varit så kallad Smart specialisering, vilket många förknippar med teknisk innovation trots att begreppet och inriktningen omfattar sociala innovationer. Vi vill härmed säkerställa att tjänstemän och politiker i offentlig sektor har kunskap om att smart specialisering och innovation omfattar social sådan, och vi vill även understryka vikten av att prioritera detta. 

Det smartaste offentlig sektor kan göra är nämligen att prioritera sociala innovationer underifrån genom idéburen sektor. Det gynnar samhället på både kort och lång sikt. På kort sikt eftersom vi finns närmast människan som drabbas mest, och organiserar engagerade och kompetenta människorna. På lång sikt eftersom ett stärkt civilsamhälle också innebär stärkt demokrati och handlingskraft för en hållbar utveckling.


 
 
 
 
 
 

Ämnen du kan följa