Regeringen och Sverigedemokraterna har presenterat sitt program i form av Tidöavtalet. Två punkter i Tidöavtalet som väckt befogad oro rör anmälningsplikt och begränsat tolkstöd.

Anmälningsplikt bör enligt Tidöavtalets intentioner handla om att exempelvis en läkare ska anmäla en papperslös individ direkt till myndigheterna. Det här är ett dilemma som inte bara läkare utan också andra inom sjukvården ser framför sig, och man undrar vad som kommer att hända. Var går den etiska gränsen? Förslaget skulle medföra ett angiverisamhälle, där professioner som läkare och övrig sjukvårdspersonal, lärare och socialarbetare får svårare att utföra sina egentliga arbetsuppgifter. Det skulle också leda till ett ökat lidande bland de papperslösa barn som inte längre skulle ha trygg tillgång till grundläggande rättigheter som vård. 

Rätten till offentligt finansierad tolk ska begränsas. Utgångspunkten ska vara att den enskilde själv ska betala för tolktjänster. 

Förslaget om att ta bort rätten till tolk försvårar ytterligare yrkesutövningen i vården och innebär uppenbara patientsäkerhetsrisker. Rätten till hälsa gäller alla och hälso- och sjukvårdens grundläggande principer är tydliga: vård ska ges med respekt för alla människors lika värde och den med de största behoven ska ges företräde till vården.

Förslaget att begränsa rätten till tolk vilar inte på vetenskap och beprövad erfarenhet, utan förslaget vilar i stället på Sverigedemokraternas politik, som alltid är repressiv i förhållande till svenskar med invandrarbakgrund.

Vad hände med vår stolthet över den svenska sjukvården, god vård på lika villkor, företräde för den som har de största behoven? Vad hände med Den barmhärtige samariten? Har Kristdemokraterna glömt den? Pehrson vill ge sken av Liberalerna var en dörrvakt mot alltför vidriga högerextrema förslag i Tidöavtalet. Kanske, men han valde ändå den sidan. Under tiden så trampar regeringsunderlaget på vårdpersonalens yrkesetik och stolthet. Det är inget sätt att behålla kompetent personal i vården. Det är inget sätt att fortsätta våra stolta traditioner av att se på patienters behov, inte deras plånbok och inte deras ursprung.

För oss i Miljöpartiet är patientsäkerheten grundläggande. Den får aldrig äventyras.

Vi vill inte ha ett samhälle präglat av angiveri. Vi värnar tilliten och alla människors lika värde.