Snart kommer fullmäktige i Trosa Kommun att fatta ett beslut som kan påverka kommunen för decennier framåt. Det gäller Svea Vind Offshores ansökan om att få bygga Långgrund (167 havsvindkraftverk 335 meter höga) i vår vackra skärgård, vilket får stora miljöeffekter på naturen.
Kraftig kritik har framförts från flera instanser och Försvarsmakten har avslagit ansökan 10 gånger. Lokaliseringen är inom territorialgränsen, endast ett antal distansminuter utanför vår kust. Nästan alla svenska havsvindkraftprojekt ligger i ekonomiska zonen, långt utanför svenska kusten.
Ett annat problem är ansvarsfrågan vid godkänd ansökan. Svea Vind Offshore, som undertecknat ansökan, är ett litet företag med ett tiotal anställda och har inte resurser att bygga och förvalta anläggningen. När ansökan är godkänd så säljs denna till det spanska börsnoterade bolaget Iberdrola, med vilken Svea Vind Offshore har ett samarbetsavtal. De två största ägarna till Iberdrola är Qatar Investment Authority som kontrolleras av emiren av Qatar samt BlackRock som bland annat förvaltar fonder med kopplingar till skatteparadis. Iberdrola kommer bygga anläggningen. För att säkra finansieringen från bankerna så kommer troligen en stor andel av elproduktionen att säljas på långtidskontrakt (PPA) till europeiska kunder, så den elen kommer inte svenska kunder kunna utnyttja.
Vem som blir den juridiske ägaren att driva verksamheten är oklart, men troligen blir det en utländsk ägare, vilket är vanligt för vindkraftparkerna i Sverige i dag. Genom smarta skatteupplägg så kommer inte en skattekrona mer än absolut minimum att betalas till den svenska välfärden. Lokal sysselsättning blir obetydlig enligt erfarenheter från andra vindkraftsparker.
Kompensation till drabbade närboenden eller bidrag till Trosa kommun finns inte i ansökan. Ansökan har ett förslag till löpande fondering över den aktiva tiden för att säkerställa kostnader för nedmontering. Den är vagt definierad och troligen otillräcklig när vindkraftverken efter 15–20 år ska nedmonteras. Svea Vind Offshores bedömning av livslängden är orealistisk. Rapporter från Siemens Gemesa och Vestas visar mycket allvarliga kvalitetsproblem med de nya stora vindkraftverken som kostat företagen 10-15 miljarder kronor att rätta till och ersätta kunder. Det kommer att medföra dyrare underhållskostnader och risk för kortare livslängder än beräknat.
Kommer den okände ägaren att genomföra en nedmontering när den ekonomiska livslängden har nåtts? Har pengar fonderats för att täcka kostnader på några miljarder kronor beroende på hur miljökraven då kommer att vara? Vid landbaserade vindkraftsverk har markägaren det slutliga ansvaret om operatören inte lever upp till sitt ansvar. Här finns ingen privat markägare. Denna risk kanske hamnar i knät på Trosa kommun till sist?
Om Långgrund hade placerats i den ekonomiska zonen så hade Trosa kommun inte behövt bekymra sig.