Ungas röster behöver höras mer i Bryssel

I nästa års val till Europaparlamentet behöver unga göra sina röster hörda, menar skribenterna.
I nästa års val till Europaparlamentet behöver unga göra sina röster hörda, menar skribenterna.

Debatt 1 juli 2023 05:34
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Utfallet i nästa års val till Europaparlamentet kommer att få stora konsekvenser för Sveriges och Europas utveckling. Trots att det ytterst är yngre generationer som kommer att få leva med de långsiktiga konsekvenserna av dagens politik, så har valdeltagandet bland unga under 30 år varit lägst av alla åldersgrupper i flera EU-val på raken. År 2024 måste trenden brytas genom att fler unga röstar går och röstar.

Mellan den 6 och 9 juni nästa år kommer hundratals miljoner européer att gå till valurnorna. Tillsammans ska medborgarna i Europeiska unionens 27 medlemsländer besluta om vilka prioriteringar som ska ligga till grund för Europaparlamentets, och på vissa sätt EU-kommissionens, arbete under de kommande fem åren.

Samtidigt föreligger det en risk att inte hela den svenska befolkningens olika viljor kommer att företrädas nästa mandatperiod. Bara omkring hälften av svenskarna brukar nämligen rösta i val till EU-parlamentet – trots att en betydande del av svenska lagar förhandlas inom ramen för EU-samarbetet. Bland unga är deltagandet ännu lägre. Enligt SCB minskade valdeltagandet bland unga mellan 18 och 29 år från 46,9% i valet 2014 till 44,4% i EU-valet 2019. Trots att alla har en demokratisk plikt att rösta ser vi incitamenten som betydligt större för just unga – av tre skäl.

För det första är stödet för EU, som ligger på rekordnivåer, ännu högre bland unga svenskar än befolkningen i övrigt. Det borde förvisso inte komma som en förvåning för någon. Vår generation har sedan födseln fått uppleva möjligheterna och fördelarna som Sveriges medlemskap i EU medför. Värdet av att utan vidare kunna resa till och studera eller jobba i 26 andra länder kan inte överdrivas. En framtid i vilken det inte vore möjligt, som är fallet för brittiska ungdomar sedan Brexit, vill vi inte ens föreställa oss. Det hoppas vi leder till att fler unga går och röstar i nästa års val.

För det andra ska svenska företrädare i Bryssel spegla den faktiska synen på EU som råder i Sverige. Mot bakgrund av att euroskeptiska röster allt oftare hörs i debatten, är det helt avgörande att ungas åsikter representeras och ges inflytande under kommande mandatperiod. Vi får under inga omständigheter ta Sveriges medlemskap i EU för givet.

För det tredje är det vi unga som på sikt kommer att få betala priset om fel politik utvecklas i Bryssel. Flera av den yngre generationens prioriterade politiska frågor kräver lösningar på europeisk nivå. Som tur är har EU bedrivit en ambitiös klimatpolitik under innevarande mandatperiod. Därtill gör unionen sakta men säkert framsteg inom migrationsområdet. Om valdeltagandet bland unga ökar, tror och hoppas vi att denna positiva utveckling kan fortsätta även under nästa femårsperiod.

Vår generation förstår att samtidens ödesfrågor kräver gemensamma lösningar. Kanske har unga däremot inte fullt ut begripit hur omfattande EU-samarbetets inflytande är. Hur vi röstar påverkar allt ifrån vad roaming kostar utomlands till vilken marknadstillgång europeiska företag har på andra kontinenter. Därför kan det inte understrykas nog hur viktigt det är att unga väljer att rösta i nästa års val till Europaparlamentet. Det har blivit dags för ungas röster att höras mer i Bryssel!


 
 
 
 
 
 
Ämnen du kan följa