Utan en plan lär licensjakt på varg i Sörmland dröja

Varg

Varg

Foto: Arkivbild TT

Debatt2023-08-05 05:10
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Den 19 juni i år meddelade Naturvårdsverket att länsstyrelser i mellersta och södra Sverige delegerats möjlighet att besluta om licensjakt på varg. För mellersta förvaltningsområdet, som jagat varg sedan 2010, är det inga nyheter. Men i södra rovdjursförvaltningsområdet, där Södermanland är nordligaste län, är det inte lika klart med licensjakt. Här saknas nämligen en förvaltningsnivå för varg, det antal vargar en licensjakt ska utgå från. Orsaken till att det saknas förvaltningsmål för varg, är att Naturvårdsverket inte beslutat om mål eller nivå för södra Sverige.  I princip all jakt på rovdjur överklagas till förvaltningsdomstol, bara Rovdjursföreningen har 160 ärenden hos Förvaltningsrätten i Luleå, vad rätten tittar på det är om licensjakten överensstämmer med förvaltningsmålet. Finns inget förvaltningsmål, då blir det ingen jakt. 

Södermanland hade 2021 1,5 vargföryngringar, i år 4,5 föryngringar, fördelade på 8 vargrevir med tillsammans 45–50 vargar. Inget annat län har en liknande utvekling. Om detta fortsätter, vilket det sannolikt gör, så har Södermanland 2025 när Naturvårdsverkets nya förvaltningsplan är tänkt komma i bruk, minst 100 vargar. Motsvarande 1/3-del av Sveriges referensvärde, 300 vargar, på drygt 1 % av landets yta. Detta går naturligtvis inte. Oavsett inställning till rovdjur, behöver alla en möjlighet till framförhållning. Inte minst växtodling, tamdjurshållning och skogsbruk med sina långa perspektiv. Det är nämligen inte bara Södermanlands tamdjursägare, som får hantera den negativa sidan av vargens ökade närvaro. 

Licensjakt, för att reglera antal vargar är nödvändig i södra Sverige, för Södermanlands del redan i år. Tyvärr verkar Naturvårdsverket missat att våra vargar är tänkt att spridas söderut, enligt riksdagsbeslut från 2013, och att vargar förökar sig, fort. Ett beslut om hur många vargar södra delen av landat skall hysa, till grund för jaktbeslut, borde tagits för flera år sedan. I stället gömmer sig Naturvårdsverket bakom formalia. Följderna överlåter man till lantbruksnäringen och respektive Länsstyrelse att hantera.