Vad hÀnder om man inte kan pruta pÄ OstlÀnken?

Kostnaden för OstlÀnken har hela tiden stigit, trots att man gjort försök med kostnadsminskning, och ligger nu pÄ 91 miljarder. Mer Àn 10 gÄnger sÄ mycket som den ursprungliga kostnadsberÀkningen, skriver HÄkan Norén.

Kostnaden för OstlÀnken har hela tiden stigit, trots att man gjort försök med kostnadsminskning, och ligger nu pÄ 91 miljarder. Mer Àn 10 gÄnger sÄ mycket som den ursprungliga kostnadsberÀkningen, skriver HÄkan Norén.

Foto: Sandra Nordin

Debatt2023-01-14 05:00
Det hĂ€r Ă€r en debattartikel. Åsikterna i texten Ă€r skribentens egna.

Dagen före julafton kom ett besked som borde ha mottagits i Nyköping och östra Sörmland, Ă„tminstone av en del, som en julklapp. DĂ„ offentliggjordes regeringens syn pĂ„ OstlĂ€nken. Planeringen ska fortsĂ€tta. Men det gick de flesta förbi. Man kunde hitta nyheten i SN:s nĂ€tupplaga lĂ„ngt ner pĂ„ tre rader i en artikel som egentligen handlade jĂ€rnvĂ€g i VĂ€stsverige. I papperstidningen pĂ„ julafton – ingenting.

PÄ byrÄkratsprÄk i regeringens pressmeddelande hette det:

”Regeringen ger Trafikverket i uppdrag att under det fortsatta arbetet identifiera och vidta kostnadsreducerande Ă„tgĂ€rder vid genomförandet av projektet OstlĂ€nken (JĂ€rna–Linköping). De kostnadsreducerande Ă„tgĂ€rderna ska ligga inom ramen för beslutad tillĂ„tlighet och Ă„tgĂ€rderna ska inte medföra nĂ„gon nĂ€mnvĂ€rd försening.” 

Det innebĂ€r att OstlĂ€nken blir kvar i sin nuvarande korridor. Om det ocksĂ„ innebĂ€r och att regeringen dĂ€rmed Ă€ndrar sina tidigare deklarerade krav pĂ„ att OstlĂ€nken Ă€ven skulle klara godstĂ„g framgĂ„r inte klart. PlaneringsförutsĂ€ttningar har hittills varit att banan tillĂ„tit sĂ„ branta stigningar att den inte klarar godstĂ„g. NĂ„gon förĂ€ndring pĂ„ den punkten anges inte i beslutet. 

Kostnadsreducerande Ă„tgĂ€rder Ă€r ju inget nytt. Redan i rödgröna regeringens trafikplan 2018 stĂ„r det klart att banan ska byggas ”pĂ„ ett kostnadseffektivt sĂ€tt”. Vid ett tillfĂ€lle skulle Trafikverket dĂ€rför spara 10 miljarder bland annat genom billigare lösningar för stadspassager. Man lyckades inte ens med tvĂ„ miljarder.

Strax efterÄt kom i stÀllet en ökning med runt 10 miljarder. Och inte lÄngt dÀrefter beslöts att man skulle minska hastigheten frÄn 320 till 250 km/t, vilket tillÀt en cirka 10 miljarder billigare spÄrunderbyggnad. Med andra ord blev det praktiken bortÄt 20 miljarder i ökning om man ser till den ursprungliga ambitionsnivÄn.

Kostnaden för OstlĂ€nken har hela tiden stigit, trots att man gjort försök med kostnadsminskning, och ligger nu pĂ„ 91 miljarder. Mer Ă€n 10 gĂ„nger sĂ„ mycket som den ursprungliga kostnadsberĂ€kningen. Nu kommer alltsĂ„ regeringen med ytterligare krav. Trafikverket aviserade en prutning runt 10 miljarder pĂ„ i huvudsak förenklade stationslösningar redan i infrastrukturplanen förra Ă„ret. 

Men med utgĂ„ngspunkt frĂ„n tidigare försök vet man inte om Trafikverket  klarar ens det. Och vad hĂ€nder om man inte lyckas pruta ner kostnaderna till en rimlig nivĂ„? Om det sĂ€gs inget. NĂ„gon alternativ lösning aviseras inte av regeringen.

Redan 2018 fastslog den rödgröna regeringen i trafikplanen att ”byggandet ska ske i en takt som ekonomin tillĂ„ter”. Med inflation, krig i Europa och energikris har knappast de ekonomiska förutsĂ€ttningarna förbĂ€ttrats. Det behövs sannolikt ett vidare omtĂ€nkande, Ă€n det regeringen nu aviserat, om de ska bli nĂ„gon jĂ€rnvĂ€g alls.