Alarmismen slår nya rekord. Allvarstyngda ministrar och försvarschefen meddelar vid årets Folk & Försvarskonferens att vi ska förbereda oss på krig. Media svämmar över av försök till tolkning av budskapet. Frågor väller in till myndigheter och organisationer från oroliga medborgare. Vad menar de? Är det krig som i Ukraina i Israel och Gaza, kärnvapenkrig, terrorattentat, klimatkollaps eller cyber- eller hybridkrig som vi ska förbereda oss på? 
 

Sin vana trogen är civilförsvarsminister Carl-Oskar Bohlin (M) alarmistisk som finner det lämpligt att använda ämbetets kraft och påstå att det kan bli krig i Sverige. Ulf Kristersson förklarar att syftet inte är att skrämmas. De vill bara få oss att förstå att det är allvar på riktigt, vilket förstärks av Försvarsmaktens ytterst ansvarige ÖB Micael Bydén som uppmanar var och en att förbereda sig mentalt för att landet kan hamna i krig. På allvar frågar man sig. Varför säger de så här? Vad är det de vet som vi andra inte vet? Har hotet mot Sverige ökat? Nej säger de som nu försöker gjuta olja på den våg av rädsla och oro som sköljer över myndigheter och organisationer. Inget särskilt har hänt annat än att Folk och Försvars årliga rikskonferens pågår. 
 

Regeringen styr landets myndigheter, det är regeringens sak att se till att dessa är resurssatta och förberedda för att hantera allas vår säkerhet i händelse av krig eller andra kriser som kan drabba landet. För det behövs politisk styrning, inte det här uppskruvade tonläget. Reaktioner från omvärlden visar att de undrar om Sverige helt har tappat fattningen när statsministern, civilförsvarministern och landets överbefälhavare uttrycker sig med dessa allvarsord utan att redovisa ett konkret hot som grund.
Nej, jag genomskådar spelet. Det här är ett illa kamouflerat försök från regeringen att åstadkomma ett välkommet skifte bort från problem med ökande utsläpp, med kommuner som ropar på ekonomisk hjälp, bostadsbrist, gängvåld, en skola som inte levererar till att rikta ljuset mot en yttre fiende. Ett klassiskt sätt att försöka skifta fokus. Dock med risk för minskad tillit inte bara för regeringspartierna utan till samhället i stort. Som bekant den som i onödan ropar att vargen kommer, riskerar att inte bli trodd när det verkligen gäller.