Vi behöver ha en fastighetsskatt utan tak

Vi bör ha en fastighetsskatt utan tak. Det ger möjlighet att sänka mer skadliga skatter, och ger likformighet med hyresrätter som i dag beskattas hårdare, skriver

Vi bör ha en fastighetsskatt utan tak. Det ger möjlighet att sänka mer skadliga skatter, och ger likformighet med hyresrätter som i dag beskattas hårdare, skriver

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Debatt2020-05-05 04:21
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Efter många kampanjer och debatter ersattes den gamla fastighetsskatten 2008 av en fastighetsavgift med ett tak vid ett relativt lågt belopp. Det innebär att de som bor i högt värderade hus betalar en mindre andel av värdet i skatt än de som bor i lågt värderade hus.

Fores nya rapport “Rättvis och effektiv fastighetsskatt” studerar dessa fördelningseffekter och ger råd om hur en ny skatt skulle kunna se ut. För när läget börjar stabilisera sig efter coronakrisen måste Sveriges ekonomi få hjälp att återhämta sig på ett sätt som inte skadar ekonomin ytterligare. En fastighetsskatt kan bidra till detta.

Hyresrätter beskattas genom att hyresvärden betalar bolagsskatt och vinstskatt vid försäljning. Genom en fastighetsskatt på egna bostäder och möjligheten att göra avdrag på bolåneräntor var beskattningen före 2008 likartad på hyresrätter och egna bostäder. Efter reformen är eget ägande betydligt lägre beskattat. Det innebär att staten gynnar en viss boendeform, till på köpet den där de boende oftare är mer förmögna.

Den stora nackdelen med skatten före 2008 var att låginkomsttagare kunde få svårt att betala skatten om fastigheten gick upp i värde. Andra länder visar att detta inte behöver vara fallet, genom att ge möjlighet till uppskov eller basera skatten på inköpspriset. Fores nya studie analyserar reformen 2008 på olika sätt. Slutsatsen blir att oavsett om man tittar på inkomst, utbildning eller förmögenhet blir slutsatsen att de som hade det bättre gynnas mest av den nya fastighetsskatten, framförallt de i toppskiktet.

Skillnaden är också slående när man jämför mellan län. I Stockholms län har den genomsnittliga bostadsägaren fått skatten sänkt med 2 164 kronor per år efter skattereformen 2008, vilket innebär att ett hushåll på två vuxna sparade över 4 300 kronor på reformen. Detta att jämföra med Södermanlands län med en genomsnittlig sänkning på 333 kronor per år. Ett hushåll i Nyköping på två vuxna har fått råd med en “FYNDIG” diskho från IKEA. Hushållet i Stockholm har råd med en diskmaskin från Electrolux med AirDry torkteknik.

Vi bör ha en fastighetsskatt utan tak. Det ger möjlighet att sänka mer skadliga skatter, och ger likformighet med hyresrätter som i dag beskattas hårdare. Vi bör välja en annan lösning än tidigare för att underlätta för dem som får svårt att betala skatten när fastighetsvärden stiger. En förändring behöver vara successiv, eftersom många har fattat beslut om bostadsköp baserat på dagens låga avgift.

Just nu hanterar regeringen de akuta effekterna av coronapandemin. Efter det kommer behovet av en skattereform snarare vara större än tidigare, och en effektiv och rättvis fastighetsskatt bör vara en del i det arbetet.