Investeringar i havsbaserad vindkraft är riskfyllt. Det har statliga Vattenfall erfarit då de tidigare i år avbröt ”utvecklingen" av ett vindkraftprojekt utanför Storbritannien till en kostnad av 5,5 miljarder. Grundproblemet för vindkraft är att intäkterna är mycket svåra att prognostisera då elpriset och produktionen varierar extremt från dag till dag – och är beroende av hur mycket det blåser. När vårt elbehov är som störst på vintern blåser det lite och produktionen är låg. Havsbaserad vindkraft är väsentligt dyrare att bygga än landbaserad vindkraft.
Långgrund kommer sannolikt att exportera el. Projektet förutsätter en storskalig utbyggnad av kraftnäten. Kostnaden för att bygga ut våra elnät är mångmiljardinvesteringar. Vem betalar för det? Jo det gör hushållen i slutändan via väsentligt ökade elnätskostnader.
Iberdrola – Svea Vinds samarbetspartner – är ett börsnoterat spanskt energibolag med stora tillgångar och skulder. Iberdrolas skulder uppgår till ofattbara 500 miljarder kronor. Statliga Vattenfall är ungefär hälften så stort, men har ”bara” en fjärdedel så stora skulder. Kostnaden för att bygga Långgrund kommer att uppgå till 10-tals miljarder. Projektet är gigantiskt och elproduktionen förväntas uppgå till 40 gånger mer än parken Lillgrund vid Öresundsbron. Långgrund är ett oerhört komplicerat byggprojekt som kommer att pågå under många år. Byggkostnader för storskaliga projekt har en tendens att skena såsom för Karolinska Sjukhuset och Slussenprojektet i Stockholm. Det kan exempelvis bero på att underleverantörer får problem.
Javisst – det kommer att finnas ett antal garantier i samband med att Långgrund byggs, men vad händer om Iberdrola väljer att avbryta projektet eller börjar ställa krav på kommunerna för att inte avbryta? När vindkraftverken är utslitna måste de nedmonteras. Stora summor kommer löpande att avsättas för det, men vad händer om pengarna inte räcker till?
Sveavind med ett 15-tal anställda arbetar parallellt med åtta storskaliga havsbaserade vindkraftprojekt. De kommer inte att ansvara för vara sig byggnationen, driften eller avvecklingen.
En stilla undran är om politikerna i de berörda kommunerna gjort en ordentlig riskanalys av projektet – eller är det en fråga för kommande generations politiker att hantera? Den sedvanliga årliga ”Bygdepeng” på omkring 100 miljoner som Svea Vind utlovar ter sig som blygsam i förhållande till de mångmiljardrisker som finns i projektet. Jag tror att många med mig förväntar sig ett svar från politiker i vilken mån riskerna i projektet beaktas i själva beslutsunderlaget.