Europas bästa skola, det var Bildtregeringens vision på 90-talet. Vägen dit gick via skolval, skolpeng och vinstsyftande skolor. Konkurrensen om eleverna skulle tvinga alla skolor att bli bra. Men det blev inte som det var tänkt. Likvärdigheten har minskat. Skillnaderna mellan grundskolornas resultat har nästan fördubblats under 2000-talet.
Resultaten har försämrats, totalt sett. I internationella jämförelser som PISA, har Sverige gått från en tätposition till en betydligt lägre. I Nyköping lämnade var åttonde elev född i Sverige, grundskolan utan behörighet till gymnasieskolan i våras.
Kostnaderna har ökat. Rensat för inflation och löneökning har kostnaden per elev i Nyköping ökat med 21 procent under 2000-talet, ungefär som i riket.
Skolsegregationen har ökat. Siffror om föräldrarnas utbildning visar att på åtta år har skillnaderna mellan skolorna ökat med 21 procent i Nyköping. Orsaken är att friskolorna vuxit, huvudsakligen de vinstsyftande koncernerna och att dessa blivit allt mer segregerade. Deras elever har gynnsammare förutsättningar. Risken att inte uppnå gymnasiebehörighet är mindre än hälften i Kunskapsskolan och Pysslingens skolor jämfört med kommunens skolor, enligt beräkningar för det socioekonomiska statsbidraget.
Men varför blev det inte som det var tänkt?
Konkurrensen skapar vinnare och förlorare. Bortvalda skolor går miste om elevpengen som följer eleven, men kostnaden kvarstår, även när klassen inte är fylld.
Kommunala skolor utarmas när koncernerna överkompenseras. Fristående skolor ska ersättas med kommunens snittkostnad per elev. Men en koncern kan välja antal elever och på så vis alltid ha fyllda klasser. Kommunerna däremot har helhetsansvaret och ska erbjuda alla plats i hela kommunen. Därför kan kommunens skolor inte alltid vara fyllda och kostnaden per elev blir då högre. Dessutom lockar vinstsyftande grundskolor främst de mer självgående eleverna, som klarar sig med mindre lärarstöd. Dessa skillnader i ansvar och elevsammansättning förklarar varför kommunala skolor får spara samtidigt som kostnaden per elev ökar och koncerner kan plocka ut vinster.
Visserligen använder Nyköping en socioekonomisk resursfördelning som tar hänsyn till elevsammansättningen. Men i varje socioekonomisk grupp finns både mer och mindre självgående elever och det är snarare de mer självgående eleverna som vill och vågar välja bort sin lokala skola.
Skolval bryter inte segregationen. Några elever går mot strömmen, men segregationen ökar eftersom flertalet skolval innebär att eleven söker sig till dem som liknar eleven själv.
Kommunpolitikerna som ser dessa problem, bör uppvakta sina vänner i riksdagen för steg mot ett skolsystem som gynnar alla barn. Överkompensationen av vinstsyftande skolor bör tas bort. Nyetablering och expansion av de vinstsyftande skolorna bör stoppas. Urvalskriteriet för översökta friskolor kan ändras från kötid till urval som ger en allsidig elevsammansättning.
Det brådskar. Nu får många barn betala priset och skolan som mötesplats för barn med olika bakgrund utarmas.
Boel Vallgårda
tidigare tjänsteman i utbildningsförvaltning
Johan Enfeldt
tidigare förtroendevald (L) i utbildningsnämnd
Helena Weiss Larsson
tidigare rektor i grundskolan
Samtliga är medlemmar i Nätverket för en likvärdig skola