Behövs det en internationell kvinnodag? Det har tagits många steg mot ett mer jämställt samhälle, men fortfarande finns det stora utmaningar. Kvinnor tjänar mindre än sina manliga kollegor som utför samma jobb, och de löper större risk att utsättas för våld i nära relation. Den senaste tidens avslöjanden som kommit i samband med #metoo-rörelsen har påmint om att det finns mycket kvar att göra.
I Sörmland jobbar vi intensivt med utsatta kvinnors situation. I landstinget har vi nu en mottagning för sexuellt våldsutsatta, under hösten ledde vi en kampanj mot kvinnlig könsstympning och fattade ett politiskt beslut att starta ett omfattande kompetenscentrum mot våld i nära relationer.
Nationellt har den rödgröna regeringen lanserat en tioårig nationell strategi för att förebygga och bekämpa våld mot kvinnor, inklusive hedersrelaterat våld och förtryck, samt prostitution och människohandel. Sammantaget har regeringen satsat 1,3 miljarder kronor, varav 100 miljoner årligen till kvinnojourer för att stärka dessa i sitt viktiga arbete.
Mycket görs och mycket mer behöver göras för att kvinnor ska känna trygghet i sin vardag och på sina arbetsplatser. Fortfarande slits kvinnor ut på arbetsmarknaden, tvingas ta det största ansvaret i hemmet och lever i högre grad i ekonomisk utsatthet. Den psykiska ohälsan bland flickor och unga kvinnor ökar och alltfler mår sämre: jämställdhet och ojämlikhet påverkar starkt personers hälsa, möjlighet till utbildning och livskvalitet.
Miljöpartiet tar krafttag, både nationellt och regionalt, för ett mer jämställt och jämlikt samhälle. En politik för jämställdhet är en politik för ett hållbart och välmående samhälle. Så behövs det en internationell kvinnodag? Svaret är ett klart: ja! Nu mer än någonsin.
Anna Wåhlström
gruppledare Miljöpartiet i Landstinget Sörmland
Linus Lakso
riksdagskandidat och ledamot i Miljöpartiets partistyrelse