Debatt: ”Vi behöver stĂ„ upp för klimatet – sĂ€rskilt i Trosa”

Att stryka planerna pĂ„ en exploatering av Tureholmshalvön Ă€r det absolut viktigaste Trosa kommun kan göra för kommande generationer, skriver Ingrid Benson.  FOTO: ANNA HENRIKSSON

Att stryka planerna pĂ„ en exploatering av Tureholmshalvön Ă€r det absolut viktigaste Trosa kommun kan göra för kommande generationer, skriver Ingrid Benson.  FOTO: ANNA HENRIKSSON

Foto: Henriksson Anna

Övrigt2018-11-30 05:00
Det hĂ€r Ă€r en debattartikel. Åsikterna i texten Ă€r skribentens egna.

KlimatförĂ€ndringarna berör alla oavsett var utslĂ€ppen sker. Mest pĂ„verkas de unga i samhĂ€llet. Det Ă€r de som fĂ„r ta konsekvenserna av vad vi vuxna gör i dag. ”Det ni gör nu kan inte vi barn Ă€ndra pĂ„ nĂ€r vi blir Ă€ldre”, sĂ€ger Greta Thunberg.

Vad kan vi göra?

Transporter Àr den sektor som stÄr för de klart största utslÀppen av vÀxthusgaser och hÀr spelar vÄrt bilÄkande en stor roll. För att motverka klimatförÀndringarna krÀvs en radikal förÀndring av hela vÄrt samhÀlle och vÄr livsstil. Det innebÀr personliga uppoffringar.

Trosa Ă€r en pendlarkommun och trots att det finns kollektivtrafik föredrar de flesta att Ă„ka med bil. Det finns fler bilar per person i Trosa Ă€n i övriga landet och antalet bilar bara ökar. Även körstrĂ€ckorna ökar. Vilka Ă„tgĂ€rder planeras för att minska vĂ€xthusgaserna i kommunen?

Den viktigaste Ă„tgĂ€rden, enligt Trosas Energi- och Klimatplan (EK) frĂ„n juni 2018, Ă€r att ”successivt byta ut kommunens fordonsflotta mot fossilfria fordon och att köra pĂ„ förnybara drivmedel”. Det Ă€r bra att kommunen Ă€r föregĂ„ngare i omstĂ€llningen, men det rĂ€cker inte.

Varför anvÀnds bilen sÄ mycket just i Trosa?

För det första Àr det dess geografiska lÀge, vÀgen slutar hÀr, i VÀrldens Ànde. Det andra Àr att de flesta som bor i Trosa arbetar nÄgon annanstans. De bilpendlar till framförallt Stockholm, SödertÀlje och Nyköping.

SmÄstadsidyllen Trosa attraherar och mÄnga vill flytta hit. Men var ska bostÀderna byggas? Kommunen sÀger i EK-planen att bebyggelsestrukturen har stor betydelse för transportbehov och samhÀllsplaneringen Àr ett av de viktigaste verktygen för att uppnÄ minskade utslÀpp av vÀxthusgaser. Den viktigaste ÄtgÀrden enligt EK-planen Àr att nyexploatering sker genom förtÀtning och om möjligt ska exploateringen ske inifrÄn och ut.

Man kan dĂ€rför ifrĂ„gasĂ€tta varför Trosa kommun planerar för ett glesbygdssamhĂ€lle med 670 permanenthus pĂ„ Tureholmshalvön, lĂ„ngt frĂ„n tĂ€torterna. Tureholmshalvön Ă€r en skĂ€rgĂ„rdshalvö i södra Trosa dĂ€r det i dag finns nĂ„gra enstaka hus, framförallt fritidshus. Ingen kollektivtrafik, ingen service, inga skolor och en dĂ„lig vĂ€g, Utterviks­vĂ€gen. Det Ă€r nödvĂ€ndigt med tvĂ„ bilar per hushĂ„ll, det betyder cirka 1 300 bilar som dagligen mĂ„ste bilpendla till arbete och service. AvstĂ„ndet till nĂ€rmsta tĂ€tort Trosa Ă€r cirka tio km och bilresan slutar oftast inte dĂ€r utan fortsĂ€tter mot VagnhĂ€rad ytterligare tio km bort.

Att stryka planerna pÄ en exploatering av Tureholmshalvön Àr det absolut viktigaste kommunen kan göra för kommande generationer. Den möjligheten att pÄverka klimatförÀndringarna Àr ocksÄ enklare Àn att lösa dagens situation. Kommunen mÄste tÀnka mera lÄngsiktigt och mindre pÄ snabba vinster.

Vi som kan pĂ„verka utvecklingen idag mĂ„ste agera NU, den globala uppvĂ€rmningen mĂ„ste hejdas vid +1,5 grader – det Ă€r Parisavtalets mĂ„l. Det gĂ„r inte att vĂ€nta.

Ta möjligheten att demonstrera för klimatet i dag fredag den 30 november i ”Fridays For Futures” demonstration i Trosa utanför kommunhuset kl 11–13.

Ingrid Benson