Det är höst och naturen förbereder sig för vila. Jag kan konstatera att årets sommar var mindre torr och varm än förra årets, vilket är bra bland annat för den sörmländska landsbygden och för den biologiska mångfalden. På länsstyrelsen är arbetstempot högt. Det är många frågor som ska hanteras samtidigt. Vårt uppdrag är mångfasetterat, det handlar både om att stödja utveckling och tillväxt i länet och bedriva tillsyn, på mängder av områden. 

På vår Landsbygdsavdelning arbetas det med djurskydd, viltförvaltning, landsbygdsutveckling och utbetalningar av jordbruksstöd. De senare betalas ut på uppdrag av Jordbruksverket. Utgångspunkten för de prioriteringar och stödnivåer som gäller, är EU:s gemensamma jordbrukspolitik, Common Agricultural Policy (CAP). Hälften av medlen i programmet, finansieras via EU, den andra halvan står vårt land för. Direktstöden finansieras av EU till 100 procent och miljöersättningarna till 50 procent. Det nu gällande programmet sträcker sig från 2015-2020.

Sedan en tid tillbaka pågår ett arbete med nya CAP, det program som ska träda i kraft efter 2020. I det förberedande arbetet medverkar medarbetare från länsstyrelsen i vårt län. De synpunkter som förs fram av dem är sådant som företrädare för berörda branschorganisationer och jordbruksnäringen har tagit upp i samband med möten av olika slag. Tillsammans med övriga länsstyrelser i landet arbetas sedan ett gemensamt förslag fram. Ett förslag som landets landshövdingar sedan ställer sig bakom och som Jordbruksdepartementet har med i sin beredning av Sveriges ståndpunkter vid förhandlingarna med övriga medlemsländer i EU. 

Under årens lopp har inriktning och omfattning på CAP förändrats. Synpunkter som förts fram från länsstyrelserna tidigare och som kommer att framföras igen handlar dels om vikten av förenklingar, dels om behoven att gå mot målstyrning i stället för omfattande detaljreglering. Allt för att minska de administrativa bördorna på olika nivåer. 

Viktigt är också att en helhetssyn får råda, att inte motsättningar mellan olika intressen byggs in i systemet. I dagsläget finns frågetecken vad gäller tidpunkten för ikraftträdandet, eftersom sådant som exempelvis tidpunkten för Brexit påverkar. EU:s gemensamma budget bygger nämligen på medlemsländernas avgifter. Bra att känna till är att om inte en ny CAP har beslutats före år 2021, så förlängs den tidigare. 

För Sörmlands del hoppas vi på ett program som även fortsatt stödjer utvecklingen av länets landsbygd, produktion och förädling av livsmedel, för människornas och den biologiska mångfaldens skull. 

Fotnot: Liselott Hagberg är landshövding i Södermanland. Hon medverkar i SN som fristående krönikör.