Debatt: ”Hyggesfritt skogsbruk har både fördelar och nackdelar”

Som ett svar på min debattartikel (25/1) där jag efterlyser mer nyansering i skogsdebatten argumenterar Molly Rydahl Müller (13/2) för att trakthyggesbruk bör fasas ut och ersättas av så kallat hyggesfritt skogsbruk. Det finns olika hyggesfria metoder, men det de har gemensamt är att träd skördas i omgångar så att marken alltid är delvis trädbevuxen.
I min tidigare debattartikel beskrev jag hur skogsnäringen vid olika tillfällen i historien har haft fel om hur skogen bäst bör brukas. Den tidigare inställningen att trakthyggesbruk alltid är att föredra är ett exempel på en sådan felaktig uppfattning. 
Nu vet vi att hyggesfria metoder också behövs som ett komplement i det moderna skogsbruket. Skogsstyrelsen rekommenderar i dag att hyggesfritt skogsbruk bör öka i omfattning där det är motiverat ur bland annat miljö-, kulturmiljö, eller skötselsynpunkt.
Vi ser också hur intresset för hyggesfria metoder stadigt ökar. Fler skogsägare vill ha en större variation i produktionsskogen och vill även gynna natur- och upplevelsevärden. 
Men som med alla sätt att bruka skogen, så finns det också nackdelar med hyggesfria metoder. 
En nackdel är att hyggesfritt skogsbruk ger markant lägre virkesproduktion än trakthyggesbruk. Det innebär dels att skogen binder in mindre koldioxid, dels att vi inte får lika mycket träråvara som kan användas till att ersätta fossila material. 
En annan nackdel med hyggesfria metoder är att de framför allt gynnar gran och bok, som är de enda inhemska trädslag som har förmåga att föryngras naturligt i en redan uppvuxen skog.
För skogsägare som är intresserade av hyggesfria metoder är det därför viktigt att se om det i den egna skogen finns lämpliga förutsättningar. Det beror främst på markförhållanden och vilka sorters träd som nu växer där om hyggesfria metoder är lämpliga eller inte.
Jag håller med Molly Rydahl Müller om att olika hyggesfria metoder behöver utforskas och prövas mer, där det är lämpligt. Men för klimatets skull så behöver trakthyggesbruk inriktat mot hög tillväxt fortsatt utgöra grunden för det svenska skogsbruket.