Debatt: "Återanvänt plagg – återskapad planet"

Nu firar vi jul. Det återanvända plaggets högtid, skriver Kjell Wiklund.

Nu firar vi jul. Det återanvända plaggets högtid, skriver Kjell Wiklund.

Foto: Berit Roald,

Övrigt2018-12-21 05:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Till 2018 års julklapp utsågs ”det återanvända plagget”. En använd vinterjacka. Ett märkligt avsteg från tidigare års, ofta tekniska, innovationer: Virtuella glasögon till exempel.

Nu firar vi jul, detta innehållsrika år. Kommer 2018 att gå till historien som året, då nya tankar fick fäste i oss? Vi började ana, på djupet, vad som sker med vår planet, vår jord. ”Sent på jorden” heter en bok som Gunnar Ekelöf skrev 1932. Rachel Carsons bok ”Tyst vår” kom till oss i Sverige 1963. Björn Wiman ger sin nya klimatbok också titeln ”Sent på jorden”. Ännu senare på jorden.

Tropisk värme, brunna skogar, torkade sädesfält. Glaciären på Kebnekajses sydtopp krymper allt snabbare. På vår egen Lycksalighetens ö ser vi sådana symptom. Världens klimatflyktingströmmar blir allt bredare. Vår planet lider. ”Skapelsen väntar otåligt… och ropar” (Paulus i Romarbrevet). Vår planet lider. Som om martallens krona i yttersta havsbandet utanför Oxelösund kvider i ångest under omständigheterna. Livet omkring oss suckar.

Nu firar vi jul. I eftertanke. Vi tänder våra ljus. Vi firar gemenskapens fest. Vår festglädje bär strimmor av oro. Är det sent på jorden? Våren, som skall komma: blir det en tyst vår?

Nu firar vi jul. Mitt i stressen möter vi Hoppet. Vi hittar en ung familj, som bor tillfälligt i ett uthus. Av oxen har de lånat mathon, krubban. Där sover ett nyfött barn. Familjen Davidson vilar. Oxen och fåren och människorna är tillsammans. Skapelsen är samlad. Det är barnet vi firar. Och Hoppet. Det är sent på jorden, men Hoppet lyser ännu.

Barnet, den nya, unga människan, är julens centrum. När julbarnet, Jesus, vuxit upp och vuxit in i sitt uppdrag, talar han om barnen: ”Barns och spenabarns rop har du Gud gjort till en lovsång åt dig” Matteus 21:16). Att fira jul är att påminnas om människor värde: Jesus vänder upp och ned på sin kulturs värdeskala. I hans människosyn är barnet i mitten. Vi vuxna talar om att uppfostra barnen. Kanske borde vi, sent på jorden, nedfostra oss själva? 2018 är året, då vi får se Greta Thunberg, 15, i FN, bredvid Antonio Gutierrez, generalsekreteraren. Hon framför en hälsning om behovet av nytt tänkande och nytt handlande hos världens vuxna, främst makthavarna. Det är också året, då Nadia Murad, 25, berättar om sin barndom i Irak, hos IS. I Oslo får hon sitt Nobelpris. Hennes vittnesmål torde aldrig glömmas av dem som hörde det.

Nu firar vi Hoppets närvaro på vår planet. Barnet Greta och den unga kvinnan Nadia är hopp-bärare. Sent på jorden har vi bestämt att det återanvända plagget ska vara årets julklapp. Sent på jorden, mitt i vår rädsla och oro, finner vi barnet i oxens krubba. Och vi träffar Greta och Nadia. Tillsammans skall de smitta ner oss med Hopp om en återskapad planet. Med Tro på en alternativ framtid för världen. Med Kärlek som orkar besegra all skrämmande ondska som förgiftar.

Nu firar vi jul. Det återanvända plaggets högtid. Det är sent på jorden. Men just därför kan julen också få handla om en återskapad planet!

Kjell Wiklund

präst och frivillig diversearbetare