Debatt: ”Den S-ledda sjukvården missar målen”

Sörmland har klart lägst antal vårdplatser per capita i Sverige, och landet som helhet ligger i praktiken lägst inom OECD, skriver Magnus Leivik (M) och Robin Tannarp (M). FOTO: JENS ALVIN

Sörmland har klart lägst antal vårdplatser per capita i Sverige, och landet som helhet ligger i praktiken lägst inom OECD, skriver Magnus Leivik (M) och Robin Tannarp (M). FOTO: JENS ALVIN

Foto:

Övrigt2018-01-28 07:34
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Replik till Monica Johansson (S) och Josefine Helleday (S), SN 27/4.

Alliansregeringen satsade 100 miljarder kr på välfärden, i fasta priser. Vi genomförde omfattande reformer inom svensk sjukvård – alltifrån nationella cancerplanen till införandet av den nya patientlagen.

Det framgångsrika vårdvalet inom primärvården infördes. Centrum för personcentrerad vård bildades av Alliansen. Det startades fler vårdcentraler och fler apotek öppnades. Patienterna fick mer att säga till om. Kvaliteten ökade i svensk sjukvård och köerna halverades.

Regeringen Löfvens främsta resultat inom hälso- och sjukvården var att man avskaffade kömiljarden (och därmed ökade köerna) och att man tillsatte en utredning om folkhälsa. Listan på reformer är fullständigt blank. Resultaten är därefter.

Sedan Monica Johansson (S) tillträdde som ordförande i Landstinget Sörmland den 1 januari 2016 har underskotten i sjukvården tredubblats – från 113 till 337 miljoner kr. Det är nu klarlagt att vården är underbudgeterad och att personalen saknar nödvändiga resurser för att kunna göra ett bra arbete.

Ett exempel är att vårdköerna under Johanssons ledning har fördubblats. När hon tillträdde var det 549 patienter som väntat för länge på operation. Två år senare är den siffran 1 048.

Tillgängligheten inom barn- och ungdomspsykiatrin har försämrats betydligt mellan januari 2016 då 82 procent fick behandling i tid, och 2018 då bara 50 procent fick det.

Målen för trycksår och vårdrelaterade infektioner nås inte, utan ligger väldigt högt.

Varken 2016 eller 2017 nåddes­ inte landstingets egna miljömål, som Johansson (S) både föreslagit och beslutat om.

Sjukskrivningarna bland personalen har ökat från 6,2 procent år 2015. Två år senare­ är sjukfrånvaron 6,7 procent och klart sämre än de mål landstinget satt upp.

Johansson anklagar oss för att sprida felaktig bild när man påstår att personalen ”går på knäna”. I årsredovisningen kan man läsa innantill: ”Sjukhusvården i länet har sedan länge anpassat sig till ett läge där vårdplatser hålls stängda, medarbetare vittnar om hög arbetsbelastning och bristande arbetsmiljö.” Så, ursäkta! Vi menar ”hög arbetsbelastning och bristande arbetsmiljö.”

Kostnaderna för hyrpersonal har ökat med och var förra året hissnande 283 miljoner kronor, vilket är 166 procent mer än två år tidigare, då de var 170 miljoner kronor.

Överbeläggningarna är fortfarande rekordstora och ligger alltjämt på nästan nio procent. Sörmland har klart lägst antal vårdplatser per capita i Sverige, och landet som helhet ligger i praktiken lägst inom OECD.

Finns det positiva tecken. Jadå, allt är inte nattsvart, det är sällan det. I den senaste mätningen av hur allmänheten uppfattar primärvården så siffrorna förbättrats. Från att ha varit bland de sämsta, befinner vi oss någonstans i mitten bland svenska landsting.

Johansson (S) och Helleday (S) lyckas inte på en enda punkt motbevisa Moderaternas påståenden, men hävdar ändå att vi sprider en felaktig bild av sörmländska vården.

Magnus Leivik (M) landstingsråd i opposition Robin Tannarp (M) distriktsordförande MUF Sörmland