En statlig utredning har i tisdags, 25 april, föreslagit att hyresgästernas inflytande i samband med renoveringar ska stärkas. Syftet – att värna om de boende – är gott. Men konsekvenserna kan bli mycket allvarliga. Vi riskerar att se betydligt färre renoveringar och dessutom riskerar förslagen att minska nyproduktionen av hyresrätter.
Enstaka hyresgäster kan komma att stoppa renoveringar som efterfrågas av flertalet av de övriga hyresgästerna. Utredningens förslag innebär indirekt lagkrav på nya och omfattande samrådsprocesser med hyresgästerna, där de i praktiken ska kunna lämna veto mot de renoveringar som hyresvärden bedömt vara nödvändiga för att säkerställa fastighetens standard. I Nyköping har vi flera exempel på fastighetsägare som i vårdat sitt bestånd och även ”lyft” bestånd som man förvärvat och där underhållet varit eftersatt.
Utredaren lägger fram sina förslag trots att ett oberoende konsultföretag som utredningen anlitat ser flera allvarliga konsekvenser med förslagen. En uppenbar sådan är att nödvändiga renoveringar och underhållsarbeten kommer att senareläggas, i synnerhet i ekonomiskt svaga bostadsområden. Detta leder till att boendestandarden på hyresrätter generellt kommer att hållas tillbaka. Men dessutom kommer det att bli sämre ekonomiskt att äga och därmed i förlängningen att bygga hyresrätter.
Det finns bättre alternativ när det gäller att stärka hyresgästernas inflytande vid renoveringar. Sedan en tid tillbaka samarbetar SABO (Sveriges allmännyttiga bostadsföretag), Fastighetsägarna och Hyresgästföreningen för att ta fram gemensamma riktlinjer för frivilliga samrådsavtal i samband med renovering. Sådana frivilliga överenskommelser har flera fördelar framför en tvingande lagstiftning som inte förmår balansera hyresgästers önskemål om delaktighet med fastighetsägares möjligheter att ta ansvar för de fastigheter denne äger.
Konkreta exempel från stora ombyggnadsprojekt inom både allmännyttiga och privata hyresbestånd visar också hur det faktiskt kan gå till i majoriteten av de renoveringar som genomförs i Sverige: De sker i dialog med de boende och de allra flesta är nöjda. Uppskattningsvis är det bara en mycket liten andel, 4–5 procent, som väljer att inte lämna sitt godkännande till renoveringen. Det ska sättas i relation till de 25 000–30 000 lägenheter som varje år renoveras av allmännyttan och privata fastighetsägare.
Med detta sagt: Både privata och allmännyttiga bostadsföretag kan bli bättre i renoveringsprocesserna. Vi kan ytterligare utveckla kommunikationen med de boende, där det är rimligt kan vi erbjuda olika renoveringsalternativ och vi kan arbeta för lägre priser på renoveringar. För att det ska lyckas behöver även detta baseras på frivillig dialog. Inte byråkrati och detaljerade lagkrav.
Vad vi behöver är en smidig process som är transparent för våra hyresgäster och samtidigt förutsägbar och kostnadseffektiv för oss. Om vi fastighetsägare fråntas möjligheten att ta ansvar skadar det bostadsmarknaden på många plan och därmed för både nuvarande och framtida hyresgäster.
Peter Sörman
näringspolitisk chef, Fastighetsägarna MittNord