Debatt: ”Liberalt högmod Ă€r under attack”

Är företrĂ€darna för det liberala samhĂ€llet verkligen redo att rannsaka sig sjĂ€lva och lĂ€ra, inte minst av de amerikanska demokraternas oförstĂ„else inför förĂ€ndringens vindar? frĂ„gar Max Kern i en replik till Fredrik Lundgren (L).  FOTO: ANDREW HARNIK

Är företrĂ€darna för det liberala samhĂ€llet verkligen redo att rannsaka sig sjĂ€lva och lĂ€ra, inte minst av de amerikanska demokraternas oförstĂ„else inför förĂ€ndringens vindar? frĂ„gar Max Kern i en replik till Fredrik Lundgren (L).  FOTO: ANDREW HARNIK

Foto:

Övrigt2017-03-13 05:00
Det hĂ€r Ă€r en debattartikel. Åsikterna i texten Ă€r skribentens egna.

Fredrik Lundgren (L) oroas pÄ debattplats i SN den 6 mars över de antiliberala tendenser som Àr pÄ frammarsch. Det Àr nu inte bara Liberalerna som oroas över detta utan troligen alla som vÀrnar ett öppet samhÀlle. DÀrmed ocksÄ sagt att ansvaret för att förstÄ och adressera denna utveckling faller tungt pÄ samtliga frisinnade liberala demokrater.

För att styra utvecklingen rÀtt Àr det nödvÀndigt att först vÀnda blicken in mot sjÀlva roten till det som sker. Vi mÄste skÀrskÄda det liberala samhÀllets utveckling och slagsidor och försöka förstÄ vari missnöjet ligger. MotstÄndet mot frihet och öppenhet har alltid funnits och har skapat stor splittring och startat flera storkrig. Men varför samlar dessa antiliberala synsÀtt nu Äterigen kraft?

Lundgren menar att det vi nu frĂ€mst bör oroas över Ă€r att liberala grundvĂ€rderingar allt mer ifrĂ„gasĂ€tts, sĂ„dant som ”mĂ€nskliga rĂ€ttigheter, sjĂ€lvstĂ€ndiga och starka domstolar, en fri, oberoende och granskande press, globalisering, frihandel, tolerans, minoriteters rĂ€ttigheter och jĂ€mstĂ€lldhet mellan könen”.

Man kan dock undra hur tungt alla dessa storstilade liberala idéer vÀger i en verklighet som kanske upplevs som allt mer hotad?

Ja, vad betyder egentligen de stora orden nĂ€r vi dagligen kan lĂ€sa om stenkastning mot blĂ„ljuspersonal, dödsskjutningar, pensionĂ€rer som inte fĂ„r tillrĂ€ckligt med mat
 Ja, överhuvudtaget nĂ€r vi hör att vĂ„ra samhĂ€llsinstitutioner inte lĂ€ngre förmĂ„r leverera? Cancerpatienter som inte fĂ„r vĂ„rd, poliser och ett rĂ€ttsvĂ€sende som backar för hot, en skola som inte förmĂ„r att lĂ€ra ut kunskaper! Ja, vad betyder dĂ„ allt tal om rĂ€ttigheter och universella vĂ€rden? Det Ă€r nĂ€r upplevelsen att det liberala samhĂ€llet misslyckas i vardagen som de populistiska, socialkonservativa och auktoritĂ€ra rörelserna fĂ„r förnyad kraft.

”Kampen mĂ„ste tas pĂ„ arbetsplatsen, vid middagsbordet och i grannskapet”, skriver Lundgren. Visst! Att fortsĂ€tta kĂ€mpa för ett öppet samhĂ€lle mĂ„ste vi alltid göra. Men kampen kan ju sjĂ€lvfallet inte bara föras bland de redan frĂ€lsta – utan framförallt bland dem som nu Ă€r pĂ„ vĂ€g att vĂ€nda de liberala vĂ€rderingarna ryggen. Och dessa vinner vi inte tillbaka genom att upprepa gamla litanior.

DĂ€rför behövs sjĂ€lvrannsakan snarare Ă€n att Ă€nnu en gĂ„ng entydigt hĂ€vda den liberala tankens universalitet. Det Ă€r ju delvis detta liberala högmod som nu Ă€r under attack och motstĂ„ndet bemöts kanske inte bĂ€st - med de amerikanska demokraterna och Hillary Clinton i fĂ€rskt minne – genom att visa pĂ„ ytterligare oförstĂ„ende och ointresse för de egna bristerna.

Vill man nÄ framgÄng gÀller det framförallt att kunna laga efter lÀge! Och ibland kanske man helt enkelt mÄste ta ett steg tillbaka för att överhuvudtaget komma framÄt.

Max Kern