Det sällsynt höga arvodet till kommunalrådet i Trosa har tidigare uppmärksammats i SN. Dock har inte noterats att Trosa även har ovanligt många fast arvoderade politiker jämfört med andra små kommuner. Dessutom med ovanligt höga fasta arvoden. Nu föreslår allianspartierna ytterligare höjningar. Kan det verkligen sakligt motiveras?
I Trosa och många andra kommuner, grundas arvoden på det som en riksdagsledamot får. För 2018 gäller 65400 kr per månad. För varje politisk befattning bestäms arvodet sedan till en viss procentsats av riksdagsarvodet. Procentsatsen kan antas motsvara den tid politikern måste ta ledigt från annat arbete, även om det kan ifrågasättas om riksdagsarvodet är en rimlig nivå för en heltidsinsats med hänsyn till kompetenskrav och ansvar.
Kostnader för politisk ledning av en kommun kan jämföras om man summerar alla procentsatserna i arvodesreglementet. Vaxholm och Gnesta är ungefär lika stora som Trosa och med likartad situation. I Trosa krävde politisk ledning 2018 totalt 5.7 arvoderade heltider utöver sammanträdestider som bör kunna antas vara desamma i likartade kommuner. Detta är väsentligt mer än i Gnesta med 3.8 och Vaxholm med 2.3 heltidsinsatser. Trosas skattebetalare betalade 3.6 miljoner kr mer per år än Vaxholms. För Gnesta är skillnaden 1.8 miljoner.
Skillnaderna beror på den politiska organisationen och bedömningar av den tid utöver sammanträden som uppdraget kräver. Jämförs Trosa med Gnesta och Vaxholm finner man intressanta skillnader. Exempelvis hanterar samhällsbyggnadsnämnden i Gnesta frågor som kräver tre nämnder i Trosa. Tre politiker i Gnesta med 36 procent arbetsinsats krävde i Trosa 2018 sex politiker med 113 procent insats. Nu föreslås insatsen öka till 140 procent. Kultur och fritidsfrågor hanteras i Gnesta av kommunstyrelsen som totalt sätt kostar mindre än i Trosa, men krävde 2018 i Trosa en politikerinsats med 28 procent av en heltid. Den föreslås nu ökas till 45 procent. I Vaxholm hanteras kultur- och fritidsfrågor av en nämnd som också ansvarar för teknik och service med en total insats av 13 procent. I samtliga fall tillkommer sammanträdestid som kan innebära 5 procent av heltid för en ledande politiker.
Generellt tycks Trosa använda fler politikertimmar för samma uppgifter och nu anses ännu mer tid behövas. Den utvecklingen inleddes 2010 när alliansen tog över makten i Trosa och har sedan dess kritiserats av främst MP och V som också menar att basen för arvodena kan justeras ner. Det är självklart viktigt att ledande politiker i kommunens beslutande organ skall ha rimlig ersättning för den tid de måste lägga ner för att sätta sig in i olika ärenden och forma idéer för kommunens utveckling. Min erfarenhet efter åtta år som fritidspolitiker i Trosa är att de ledande politikerna i allmänhet gör ett bra jobb, men det är inte det saken gäller. Jämförelserna med andra kommuner tyder på att politikerna i Trosa kostar onödigt mycket.
Nu måste Trosa lära av andra och rationalisera den politiska ledningsverksamheten. Här kan finnas miljoner att spara.
Björn Kjellström
Miljöpartiet de Gröna i Trosa