Debatt: ”Så kan hemtjänst och äldrepolitik förbättras”

Det är av yttersta vikt att de som arbetar hemma hos gamla pensionärer pratar tydlig svenska, skriver SPF-seniorerna Nyköping, PRO, SKPF-pensionärerna och RPG, genom Britt-Marie Rönnbäck.  FOTO: JANERIK HENRIKSSON/TT

Det är av yttersta vikt att de som arbetar hemma hos gamla pensionärer pratar tydlig svenska, skriver SPF-seniorerna Nyköping, PRO, SKPF-pensionärerna och RPG, genom Britt-Marie Rönnbäck.  FOTO: JANERIK HENRIKSSON/TT

Foto:

Övrigt2018-03-12 20:30
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Samtliga pensionärsorganisationer har diskuterat äldrepolitiska frågor. En enkät inom hemtjänsten hos alla grupper visar att det mesta fungerar bra men det finns saker som kan bli bättre. Några synpunkter är speciellt viktiga sett ur pensionärernas synvinkel. Många pekar på tidsbrist och stress samt att man besöker alltför många varje dag.

Vår utgångspunkt är pensionärernas situation. Om kroppen sviker och man behöver hjälp så återstår ändå en stark vilja att få bestämma över sig själv. Att få bestämma när man ska gå upp, när och hur och vad man ska äta, om man ska gå ut och liknande. En serviceorganisation där allt är förbestämt och inte går att ändra på, det fungerar inte längre.

De så kallade biståndsbesluten, där det framgår vad och hur mycket man ska få hjälp med, måste uttryckas på ett annat sätt. Besluten får inte detaljstyra utan vara rambeslut.

Organisationen måste förändras. Det måste finnas möjlighet till daglig flexibilitet och anpassning. Det uppnår man först med små hemtjänstgrupper, som ansvarar helt för ett visst antal pensionärer, helst inom ett geografiskt område. Dessa grupper måste ha eget ansvar, rätt att anpassa sitt arbete så flexibelt som vi förutsätter. Man ska inte behöva fråga vare sig chef, planerare eller biståndshandläggare för att i samråd med pensionären göra dagliga förändringar. Först med mindre grupper är det möjligt att minska antalet personer från hemtjänsten som kommer till pensionären. Det är även en säkerhetsfråga. Pensionären ska ha en möjlighet att känna igen de som kommer hem.

En fråga som många tar upp är vikten av att få sällskap vid måltider. Det kan till och med vara en fråga om överlevnad eftersom många som lever ensamma inte äter som de ska.

Det är av yttersta vikt att de som arbetar hemma hos gamla pensionärer pratar tydlig svenska. Många äldre hör dåligt och har därför särskilt svårt att tolka om brytningar blir för starka. Snarlik problematik gäller äldre med annat modersmål än svenska.

Larm är en utmärkt hjälp, men varför inte förse larmen med gps? Då kan man röra sig ute och larma efter hjälp om man exempelvis trillar.

Många vårdar sina anhöriga själva hemma. De gör en mycket stor insats. För många är det helt naturligt att fortsätta hjälpa sin partner som man levt länge tillsammans med, men behovet av stöd till anhöriga varierar starkt. Varför inte fråga alla som hjälper en anhörig hemma vad de behöver för stöd?

Flertalet av de som svarat på vår enkät vill bo kvar hemma så länge det går. Kommuner måste medverka till att hiss installeras i äldre hus för att man ska kunna bo kvar. I Oxelösund har Kustbostäder exempelvis installerat hissar i flera hus på Frösäng.

Vi anser också att den som är över 80 år ska ha rätt att själv välja hur man vill bo. Det ska inte behövas en särskild prövning av biståndshandläggare, viljan ska vara avgörande. Det är ett mycket stort och drastiskt beslut att vilja flytta hemifrån.

Till sist: Varför ska de som får service kallas brukare? Vi förstår det inte och vissa upplever det som en nedvärdering?

Sammanställt av

Britt-Marie Rönnbäck på uppdrag av SPF-seniorerna Nyköping, PRO, SKPF-pensionärerna och RPG