Några nya statligt finansierade skyddsrum har inte byggts sedan 2002 och en hel del byggnader med skyddsrum ska byggas om eller moderniseras.
I december 2015 antog Trosa kommun en beredskapsplan med handlingsprogram för "en säkrare och tryggare kommun." I den 30-sidor långa beredskapsstrategin som upprättades för åren 2016-2020 nämns inget skyddsrum. På MSB:s skyddsrumskarta finns i Trosa ett större skyddsrum utplacerat på Lundagatan 24. Men på platsen för skyddsrummet visar det sig bo nyinflyttade – i bostadsrätter.
– Vad då,skyddsrum, här?! Nej, nej, säger en förvånad granne när SN undersöker saken.
Det visar sig att MSB gjort en felmarkering på kartan.
Richard Kihlgren är kommunikationschef och ansvarig för krisberedskapsfrågor i Trosa kommun.
– Skyddsrummet är belägget vid Vitalisskolan och ska enligt MSB rymma 134 personer.
Skyddsrummet anlades samtidigt som skolan byggdes år 1954 och renoverades för ca 15 år sedan.
Det är i första hand fastighetsägaren som ansvarar för att öppna skyddsrummet för att kunna iordningställa det inom två dygn. För en kommun med 12 000-13 000 invånare är det inte optimalt med ett enda skyddsrum om krisen skulle bli ett faktum i framtiden.
– Varför Trosa kommuns tätorter inte har fler skyddsrum har sin grund i att staten inte bedömde att det fanns betydande risker för invånarna i området. Man prioriterade helt enkelt ned våra tätorter när de flesta skyddsrum i Sverige byggdes under 50- och 60-talen, säger Richard Kihlgren.