Greve Hamiltons bedrägerier

På Hedenlunda slott bodde på 1800-talet greve Henning Hamilton, som trots en lysande karriär gjorde sig skyldig till omfattande bedrägerier. Men trots brotten åtalades han aldrig.

Övrigt2017-07-06 15:30
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Greve Henning Hamilton föddes i Stockholm 1814 och gjorde en strålande karriär. Som privatlärare åt båda blivande kungarna Karl XV och Oscar II i deras ungdom förblev han deras vän hela livet. Han var sekreterare i Svenska Akademien, landshövding i Östergötland, ecklesiastikminister (kyrko- och utbildningsminister), kansler för både Uppsalas och Lunds universitet och svensk minister i Köpenhamn.

För sin samtid måste Henning Hamilton ha framstått som både en symbol och en garant för att bevara det rådande samhället, för kyrka och kungahus. Politiskt var han djupt mörkblå och en kraftfull motståndare till tvåkammarriksdagen, som ändå, med dagens mått mätt, framstår som ytterst blygsamt demokratisk.

Henning Hamilton ägde Veckla gård nära Sköldinge och Hedenlunda slott utanför Flen under mitten av 1800-talet och lät bland annat anlägga Hedenlundas orangeri.

Henning Hamilton kom att bli huvudperson i en närmast ofattbar stor förskingringshärva, där självaste kung Oscar II var indragen.

Det hela tycks ha inletts på 1860-talet, när Hamiltons föräldralösa brorson Wathier fick Hamiltons hjälp att överta fideikommisset Barsebäck i Skåne. Stora lån behövdes för att få godset i ordning, lån som greven hjälpte till att teckna. I tidskriften Scandia skriver Paul Sjögren 1958 att det är ”lätt gripbara och bekväma möjligheter” som frestat greven att använda en del av de lånade pengarna själv. Fler skuldförbindelser undertecknades av Henning Hamilton, i brorsonens namn.

Banker och andra som lånat ut pengar vände sig till Wathier för att få tillbaka sina pengar och en modern jämförelse skulle kunna göras med bedragare som tar sms-lån i andras namn. 1874 började bror- sonen misstänka att farbrodern dolde något och skrev brev till sin farbror, i allt skarpare ordalag. I april 1877 kräver till exempel Wathier ”en bestämd förklaring” till en förfallen skuldförbindelse i Handelsbanken. Bland långivarna fanns, förutom kung Oscar II som lånat ut 50 000 kronor, Svenska Akademien, Riksbanken och arméns pensionskassa.

När bedrägerierna uppdagades drog en chockvåg ”över herrgårdarna i Skåne och Sörmland, genom Stockholms hov, adel och bankväsen” skriver författaren Pär Westberg om Hamiltonaffären. Men Hamilton ställdes inte inför rätta, trots att straffvärdet för bedrägerierna beräknas ha varit åtta års straffarbete. Ingen anmälde honom. I stället rymde greven och hans hustru Marie till Sydfrankrike, där makarna levde på pension från UD och kanske också understöd från kung Oscar II. Henning Hamilton avled i Frankrike dagen före sin 72-årsdag.

Vad Henning Hamilton skulle ha alla pengarna till beskrivs i Clas Göran Palmgrens bok ”Gåtan Henning Hamilton”: spelmissbruk. På kasinon i de tyska städerna Baden Baden, Wiesbaden och Bad Homburg spelade han bort miljonerna på roulette och kortspel. Det talas också om morfinmissbruk.

Henning Hamilton ligger begravd på kyrkogården i Vadsbro och han är i dag nästan bortglömd.

Källor:

Clas Göran Palmgren ”Gåtan Henning Hamilton”, Atlantis förlag

Tidskriften Kulturen februari 2007

Tidskriften Scandia nr 1, 1958