Krönika: Kall vår – men Vuoggatjålme är värre

SN:s fotospets Sandra Nordin skriver en krönika som kan få läsaren att tänka till.

Foto:

Övrigt2018-03-29 07:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Ja. Vad ska man säga, julen varar ju visserligen ända fram till påska, men nu får det väl ändå vara nog? Vintervädret har sugit musten ur de flesta jag känner nu. Oavsett hur mycket pengar som lagts på c- och d-vitamin i pillerform, ullstrumpor och varma drycker så verkar måttet vara rågat. Energidepåerna är slut. Finito.

Det var dessutom inte speciellt upplyftande att kika på SMHI för att upptäcka att det knappt ens är vår allra längst söderut. För att försöka muntra upp mig själv bestämde jag mig för att ta reda på när den kallaste våren hittills inträffade. Tyvärr kom jag inte riktigt så långt då jag fick en smärre chock när jag upptäckte vilken den kallaste temperaturen som uppmätts i Sverige i mars var. I Vuoggatjålme utanför Arjeplog uppmättes i mars 1971 - 45,8 grader. Garanterat myggfritt skulle man kunna säga. Nu ligger ju visserligen Vuoggatjålme på polcirkeln.

Ställ det sedan i kontrast till den 30 mars 1968 då termometern visade på soliga 22,2 grader i Oskarshamn. Vi kan konstatera att hur mycket man än vill hävda att vädret har fått någon form av frispel våren 2018 så stämmer det inte. Vädret har alltid varit lynnigt och kommer antagligen alltid vara det. Även om vårvintern 2018 nog är den mest långdragna och kalla i mitt liv. Man kan ju inte annat än bäva för vad som komma skall.