Något i hästväg på äldreboendet Trosagården

Många på äldreboenden saknar närhet, kärlek och livskvalitet. Men på Trosagården händer något i hästväg. Här förgyller Birgit och hennes föl Vilda tillvaron för de boende.

Torbjörn Jansson klappar Vilda. Leder hästen gör Elliot Littorin, 10.

Torbjörn Jansson klappar Vilda. Leder hästen gör Elliot Littorin, 10.

Foto: Littorin Emelie

Övrigt2017-07-02 14:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Det är inte alla gånger så lätt på ålderns höst, framför allt inte om man bor på ett äldreboende utan partner och där ömheten ofta lyser med sin frånvaro. På Trosagården försöker man göra något åt detta.

– Vi gör en massa upptåg hela tiden, de flesta är spontana som exempelvis hyra in korvkiosk, teater och temafester. Denna gång tog jag med mina två barn, Ella 14, och Elliot 10, och våra två minishettisar till Trosagårdens trädgård, säger Emelie Littorin, enhetschef på Trosagården.

Det blev en mysig tillställning på onsdagen när mörkbruna Birgit och hennes föl Vilda besökte åldringarna på Trosagården. Förutom att boende kunde klappa och titta på hästarna bjöds det även på glass. De flesta gamlingar hade tagit sig ut i trädgården där de väntade på hästarna. Emelies barn gick fram med hästarna till var och en som ville klappa, eller bara titta på djuren – som storligen njöt av uppmärksamheten.

– Många på Trosagården har själv haft gård och hästar och blev väldigt glada över att åter få känna den mjuka pälsen mellan fingrarna. Det var roligt att se deras glädje över dessa små hästar. Underbart att få se uttrycken i ansikten hos de som inte längre kan uttrycka sig i tal, säger Emelie Littorin.

En herre uppskattade att en "så otroligt stor och fin hund plötsligt kom på besök." Siv Mohlin, 83, menade att härliga barndomsminnen väcktes till liv.

– Det var så roligt med dessa små hästar! Hon kom fram till mig och stod helt stilla så jag fick klappa hur länge som helst. Mina föräldrar arbetade på bondgård när jag var liten så jag är van vid djur. Nu minns jag hur pappa och jag åkte häst och vagn, säger Siv .

Emelie Littorin åkte hem med en känsla av hur pass enkelt det kan vara att glädja äldre med hjälp av djur. Dagen efter den hästiga tillställningen uttryckte många gamlingar sin uppskattning och krävde att Birgit och Vilda snart kommer tillbaka.

– Jag sade att nästa gång kanske vi tar hit en kamel eller något!