De få gånger nyhetsmedierna har publicerat något om skolan och digitala verktyg har det mest handlat om huruvida eleverna ska få ha sina mobiler på lektionen eller inte. Både på redaktionell plats och insändarsidor. Jag har nästan fått uppfattningen att det har varit den viktigaste frågan i ämnet. Kanske säger det något om medierna men även något om skolan.
Frida Boisen, krönikör i Expressen har försökt elda på debatten i annan riktning, ska sägas. Bland annat med rubriken "Kom igen nu, Fridolin! Byt ut syslöjd mot programmering" och det finns säkert andra. Men mobilförbudsdebatten har varit där under en längre tid.
Undertiden har övriga samhället inriktat sig på att utveckla smarta lösningar som göra att vi numera kan beställa tågbiljetter, mat eller prata direkt med en läkare via samma telefons appar. För att inte tala om alla företag som faktisk har utvecklat appar direkt riktade mot skolan.
Först på senaste tiden har Skolverket föreslagit en rad formuleringar för att öka digitaliseringen i förskolan och förra veckan fattade regeringen beslut om öka den för grundskolan och gymnasiet.
Sedan flera år tillbaka har alla elever i årskurs fyra, i Nyköpings kommuns grundskolor, tillgång till egen dator så digitaliseringen är inget nytt. Men det innebär inte per automatik att datorerna används på ett adekvat sätt för att förbereda eleverna för framtiden - men sannolikheten ökar. Hur det ser ut på friskolorna generellt vet jag inte. Men på en av Nyköpings friskolor har inte ens högstadieeleverna egna datorer.
Den punkt som sannolikt kommer påverka livet i klassrummet mest, oavsett om eleverna har egen dator eller inte, är att programmering införs som ett tydligt inslag i både matematikundervisningen och teknikämnet.
Här finns numera formuleringar som att elever i årskurs 4-6 ska kunna styra egna konstruktioner eller andra föremål med programmering. Eller för eleverna i årskurs 7-9 som ska kunna programmera egna algoritmer för matematisk problemlösning.
Jag tror många elever kommer jubla över konsekvenserna av de nya formuleringarna. Bygga robotar på skoltid, det borde locka.
Men vad tänker lärarna när variabler, datatyper, indexering, funktioner och "flow control" snart ska läras ut? Nästa år.
Att skolan är sent in i den digitala världen bekräftar även kommunens informations- och kommunikationstekniks strateg, Henrik Anängen.
I del två av "skolans digitalisering" har vi pratat med honom. Han ser en kompetensbrist i kommunen.
Men vi börjar med förskolan. Här läggs trots allt grunden.