Miljö En debatt har pågått i SN under hösten mellan Karin Perers, Lars Wigren (23/8 och 2/10) och Torbjörn Andersson (22/9) om skogens nytta för klimatet. Det är förödande för debatten och för jordens framtid, att ingen av parterna skiljer på skog och plantage.
En gedigen skog består av träd av alla sorter och åldrar, av tusentals arter på träd och mark, i luft och jord. Vad gemene man kanske inte vet, är att alla dessa varelser på flera sätt är beroende av varandra. Träden och svamparna i jorden skapar liv för alla ur solenergi, koldioxid, vatten och mineraler och från näringsämnen, som de andra arterna bidrar med. Tillsammans har de byggt skogarna med sina jordar.
En plantage, som först var ett hygge, består av en sorts träd av samma ålder och har förlorat livsrikedomen. Träden står tätt och växer fort, men hindrar solljuset att nå andra arter, och använder en stor del av näringen för egen uppbyggnad och utarmar jorden. Det blir alltså inte mer skog i Sverige, bara fler plantager. På grund av likformigheten är de känsliga för bränder, stormar och insekter, skador som ger stora koldioxidutsläpp.
Människor, som förstår sambanden, försöker skydda mer av den skog som finns kvar mellan hyggen och plantager. Men motståndet är stort från skogsbruket, som tjänar snabba cash på att avverka skog. För livet på sorden, inklusive mänskan, är avverkning enbart förlust!
Skogsbruket när en myt att träden i plantager binder mer koldioxid än de i skogen. Men en studie gjord i alla världsdelar visar att gamla träd i skogar ökar grönmassan med kvadraten på stamdiametern, vilket i sin tur ökar CO2-bindningen. Skogar med intakt livsrikedom minskar alltså klimatriskerna!
Visst ska vi ersätta fossila material, men inte genom att avverka skogar. Trä med lång livstid, i byggnader och tyger, är ok, men inte trä som vi bränner upp, ved, flis, drivmedel och papper. De släpper ut lika mycket koldioxid som kol och olja. Att snarast ersätta dem med solkraft är det enda vettiga.
Åsa Linnman biolog