ââNu kan man sĂ€ga att avtalsrörelsen 2023 drar i gĂ„ng pĂ„ riktigt, sĂ€ger Sveriges Ingenjörers ordförande Ulrika Lindstrand pĂ„ en presstrĂ€ff efter att fack och arbetsgivare i industrin vĂ€xlat sina avtalskrav.
Fackens lönekrav var kÀnda sedan tidigare. 4,4 procent i lönepÄslag i ett ettÄrigt avtal, med vissa tydliga inslag av högre pÄslag för de lÀgst avlönande.
Mer ovĂ€ntat var arbetsgivarnas utspel. De brukar pĂ„ sin höjd i det hĂ€r tidiga skedet av avtalsrörelsen sĂ€ga att löneutrymmet Ă€r litet, om ens nĂ„got, och fackens krav alldeles för dyra. Nu kom de för första gĂ„ngen i industriavtalets historia (sedan 1997) med ett konkret motbud â 2,0 procent i lönepĂ„slag plus ett engĂ„ngsbelopp pĂ„ 3 000 kronor för alla heltidsanstĂ€llda.
Ett högt tryck
ââTrycket Ă€r sĂ„nt att det finns anledning för oss att sĂ€tta ned foten tidigt, sĂ€ger Teknikföretagens förhandlingschef Tomas Undin.
ââDet hĂ€r Ă€r pĂ„ en nivĂ„ som vi bedömer inte spĂ€r pĂ„ inflationen, sĂ€ger den andra stora arbetsgivarorganisationen, Industriarbetsgivarnas vd Per Hidesten.
Nytt i sammanhanget Àr ocksÄ engÄngsbeloppet, en ovanlig företeelse i svensk lönebildning.
ââDet Ă€r för att underlĂ€tta förhandlingarna i ett mycket svĂ„rt lĂ€ge, sĂ€ger Hidesten.
Finns ett löneutrymme
Ăven facken, IF Metall, Unionen och Sveriges Ingenjörer som förhandlar tillsammans, blev förvĂ„nande av det konkreta budet.
ââAlldeles för lĂ„gt naturligtvis. Men jag tolkar det som ett utslag av att det Ă€r ett exceptionellt lĂ€ge, sĂ€ger Marie Nilsson, IF Metalls ordförande.
ââJag kan inte tolka det pĂ„ ett annat sĂ€tt Ă€n att det tydligen finns ett löneutrymme, sĂ€ger Unionens ordförande Martin Linder.
ââDet Ă€r det löneutrymme som finns utan att spĂ€ pĂ„ inflationen, svarar Hidesten.
Om engÄngsbeloppet, som enligt arbetsgivarna kan vÀrderas till 0,1 procent, sÀger Marie Nilsson:
ââHistoriskt har vi varit skeptiska till det.
BrÄk om kronan
Facken vill hellre ha pÄslag som Àr bestÀndiga.
I grunden Àr fack och arbetsgivare eniga om att det Àr produktiviteten och arbetskraftskostnaderna jÀmfört med konkurrentlÀnderna som ska bestÀmma den svenska löneökningstakten.
DÀremot Àr oenigheten stor om analysen av den statistiken.
Facken hÀvdar att arbetskraftskostnaderna Àr lÀgre Àn det vÀsteuropeiska snittet. Arbetsgivarna har en motsatt stÄndpunkt. Och kronans vÀrde spelar en stor roll hÀr. En svag krona gör att svenska exportföretag kan rÀkna hem högre vinster, i kronor rÀknat.
ââDet enda som rĂ€ddar oss Ă€r valutan, sĂ€ger Per Hidesten.
Goda vinster
Utan kronförsvagningen hade svensk industri stÄtt sig dÄligt jÀmfört med exempelvis tyska bolag, enligt arbetsgivarsidan. Och pÄ lite sikt bedöms kronan stÀrkas igen.
PĂ„ det svarar Martin Linder.
ââKronkursen har haft en stor pĂ„verkan pĂ„ företagens resultatrĂ€kningar.
Och de goda vinsterna vill löntagarna ha del av, Àr fackens analys.
Den ovanligt höga inflationens betydelse spelar bÄda parter ner i sammanhanget. Fackens krav ska ses utifrÄn vad företagen har rÄd att betala, enligt Martin Linder.