Riksbanken ser risk för bakslag

Riksbanken räknar med att styrräntan ligger kvar på noll i minst tre år till, enligt en uppdaterad prognos. BNP-prognosen för 2020–2021 höjs, men direktionen varnar samtidigt för bakslag.

Inga justeringar av vare sig räntan eller stödköpsprogrammet väntas av Riksbanken, med chefen Stefan Ingves. Arkivbild

Inga justeringar av vare sig räntan eller stödköpsprogrammet väntas av Riksbanken, med chefen Stefan Ingves. Arkivbild

Foto: ALI LORESTANI/TT

Arbetsmarknad2020-09-22 05:25

– Den här krisen är inte över. Mycket kan hända. Då är det viktigt att vi från centralbankssidan håller i och håller ut med våra åtgärder, säger riksbankschefen Stefan Ingves på en presskonferens efter räntebeskedet.

Det tar åtminstone 3–4 år att nå upp till BNP-nivån Sverige var på före krisen, fast egentligen tar vi aldrig igen de förluster krisen gett upphov till, enligt Ingves.

– Detta är en permanent förlust för samhällsekonomin.

Besvärligt för många branscher

Han räknar med att arbetslösheten fortsätter upp till en topp kring 9,6 procent och summerar antalet jobb som försvunnit i krisen till cirka 90 000, främst i tjänstesektorn.

Återhämtningen sedan i somras är samtidigt ojämn.

– Många branscher har det fortfarande besvärligt, när det gäller till exempel resor och restauranger, säger han.

Från Riksbankens sida har man hittills under krisen lånat ut och stödköpt olika tillgångar för cirka 300 miljarder kronor, medan reporäntan legat kvar på noll – dit den höjdes så sent som i december i fjol.

Nollränta är också vad som gäller framåt, enligt Riksbankens nya prognos. Åtminstone de närmaste tre åren.

Räntebeskedet låg i linje med förväntningarna bland ekonomer, och varken kronan eller marknadsräntorna rörde sig i någon större utsträckning efter beskedet.

Stöd behövs under lång tid

Riksbanken räknar med att det kommer att behövas omfattande stödåtgärder, både finanspolitiska och penningpolitiska under lång tid framöver.

”Riksbanken är beredd att fortsätta använda de verktyg som står till buds för att ge stöd till ekonomin och inflationen. Även reporäntan kan sänkas om det bedöms vara en verkningsfull åtgärd, särskilt om förtroendet för inflationsmålet skulle vara hotat”, skriver Riksbanken i ett pressmeddelande.

Samtidigt gör Ingves & Co tummen upp för höstbudgetens 105 miljarder i lånefinansierade stimulanser. Det beskrivs som "mycket omfattande budgetåtgärder i ett historiskt perspektiv och en viktig faktor bakom den återhämtning som väntas ske 2021".

– De har inte helt skrivit av en räntesänkning även om det inte anses vara det rätta verktyget just nu, vilket jag håller med om, säger Länsförsäkringars chefsekonom Alexandra Stråberg.

Stödköpsprogrammet på totalt 500 miljarder kronor löper till juni 2021, varefter Riksbanken flaggat för att man kommer att bibehålla nivån på tillgångsportföljen ett tag framöver.

Enligt Riksbanken går återhämtningen efter vårens akuta krisläge snabbare än väntat.

Långvariga pandemieffekter

Sveriges BNP kommer minska med 3,6 procent i år, enligt den nya prognosen. I senast föregående prognos räknade Riksbankens direktion med en nedgång på 4,5 procent för svensk BNP i år. Tillväxten 2021 beräknas hamna på 3,7 procent, mot en tidigare beräkning på 3,6 procent.

Arbetslösheten beräknas till i snitt 8,6 procent i år, mot en tidigare beräkning på 8,7 procent. För 2021 väntas arbetslösheten i snitt ligga på 9,2 procent, vilket är samma nivå som tidigare prognos.

Fast pandemins effekter kommer bli långvariga, varnar Riksbanken.

"Men vägen tillbaka är lång och läget på arbetsmarknaden är bekymmersamt med hög arbetslöshet efter vårens kraftiga nedgång i den ekonomiska aktiviteten. Även om inflationen blivit lite högre än väntat de senaste månaderna bedöms den ändå vara låg i år", skriver banken i pressmeddelandet.

Fakta: Riksbanken höjer BNP-prognosen

Riksbanken höjer årets BNP-prognos till minus 3,6 procent, mot tidigare minus 4,5 procent. För 2021–2022 räknar Riksbanken med en tillväxt på 3,7 procent per år, varpå återhämtningen dämpas 2023.

Arbetslösheten beräknas fortfarande toppa på 9,2 procent 2021, upp från årets snitt som nu beräknas till 8,6 procent. Därefter antas arbetslösheten sjunka tillbaka till 8,4 procent 2022 och 7,6 procent 2023.

Riksbankens inflationsprognos, enligt måttet KPIF, höjs till 0,5 procent i år, men sänks samtidigt till 1,2 procent 2021 och 1,3 procent 2022. Till tredje kvartalet 2023, där Riksbankens prognoshorisont tar slut, beräknas KPIF-inflationen ha lyft till 1,8 procent. Riksbankens mål är 2 procent.

Enligt SCB låg KPIF-inflationen i augusti på 0,7 procent, men rensat för energipriser var inflationen 1,4 procent.

Den oväntat snabba återhämtning som svensk ekonomi är inne i just nu inleddes redan i juni, enligt en så kallad aktivitetsindikator från Statistiska centralbyrån.

I juni beräknas tillväxten ha legat på 4 procent jämfört med månaden före, följt av en tillväxt på 3,2 procent i juli.

I april, när coronakrisen slog till med full kraft mot den svenska ekonomin, föll BNP med 7,1 procent mot månaden före.

MånadBNP-tillväxt i procent*
Januari+,1,6
Februari–1,4
Mars–1,7
April–7,1
Maj–2,7
Juni+4,0
Juli+3,2

*Aktivitetsindikatorn belyser den samlade aktiviteten i den svenska ekonomin på ett sätt som liknar den beskrivning av tillväxten som BNP ger. Den baseras på ett betydligt mindre underlag än BNP-beräkningarna och har därför en lägre tillförlitlighet

Källa: SCB

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!