MÄnga funderar nu hur det ska bli med de skyhöga elpriserna i vinter. Sommarhus Àr ofta uppvÀrmda med el och stÄr med lite vÀrme pÄ Àven under den kalla Ärstiden. För de flesta har det inte varit nÄgot problem eftersom elen varit billig. Hittills, vill sÀga.
Nu nÀr vi kan vÀnta elrÀkningar pÄ tiotusentals kronor för vintermÄnaderna framstÄr dock stugvÀrmen i vinter som orimligt dyr. Hur blir det om fritidshuset Àr kallstÀllt under vintern, funderar mÄnga stugÀgare?
FörsÀkringsbolagen Àr inte sÄ positivt instÀllda till det, visar det sig.
BÀst med vÀrmen pÄ
ââDet allra bĂ€sta Ă€r om det Ă€r lite vĂ€rme pĂ„, sĂ€ger Mats Svensson, affĂ€rsomrĂ„deschef Skador pĂ„ LĂ€nsförsĂ€kringar Blekinge.
Erik Arvidsson, skadeförebyggare pÄ Folksam hÄller med. Hus behöver lite vÀrme pÄ för att mÄ bra. Riskerna annars Àr frysskador och fuktproblem.
ââMan bör inte stĂ€nga av vĂ€rmen helt. Det gĂ€ller fritidshus , men ocksĂ„ villor, dĂ€r man kanske stĂ€nger av delar av huset nu, sĂ€ger Erik Arvidsson.
Johan Smeds, byggnadsteknisk expert pÄ Svenska byggnadsingenjörernas riksförbund, tycker ocksÄ att det bÀsta Àr om man har lite vÀrme pÄ. Hus mÄr bÀttre av det, minusgrader inne gör att det ohjÀlpligt bildas fukt, förklarar han.
ââĂven möbler och inventarier mĂ„r bĂ€ttre dĂ„, sĂ€ger han.
Fukt och mögel
Han berÀttar om hur nyare hus, frÄn 70-talet och framÄt, Àr byggda med ett plastskikt i yttervÀggarna. Det Àr till för att hÄlla fukten ute. Men om huset stÄr helt kallt sÄ kan plastskiktet i vÀggen i stÀllet göra att den kondensfukt som bildas inne i huset stannar dÀr. Det kan orsaka fuktskador och mögel, förklarar han.
ââOm det Ă€r ett gammalt hus av trĂ€ eller timmer sĂ„ kan fukten vandra ut i stĂ€llet, sĂ€ger Johan Smeds.
Hur mycket vÀrme som behöver vara pÄ Àr de dock inte helt överens om. Mats Svensson pÄ LÀnsförsÀkringar sÀger 15 grader, medan Erik Arvidsson pÄ Folksam tycker att det Àr okej med 10 grader, men 15 i kök och badrum. Johan Smeds hÀnvisar till försÀkringsbolagens regler, men tror att det egentligen kan rÀcka med lÀgre temperaturer, som 5 till 10 grader.
I elkostnad kan det förstÄs göra stor skillnad. Hur mycket kan dock ingen sÀga. Lars Nilsson, handlÀggare pÄ Energimyndigheten inom elstatistik, berÀttar att ett mycket grovt tillyxat medelvÀrde för fritidshusens elförbrukning i Sverige Àr 5 000 kWh per Är. Hur mycket av detta som förbrukas under de kalla vintermÄnaderna vet dock inte myndigheten.
ââEn tumregel generellt Ă€r att varje grad mindre inomhus innebĂ€r 5 procent minskad energiförbrukning. Men det Ă€r förmodligen inte linjĂ€rt. Man tjĂ€nar nog mer pĂ„ att sĂ€nka frĂ„n 20 grader till 19 grader Ă€n frĂ„n 11 till 10 grader, sĂ€ger han.
Men trots att det bÀsta enligt experterna Àr att ha lite vÀrme pÄ sÄ kanske det helt enkelt inte Àr ekonomiskt möjligt för mÄnga. DÄ Àr det extra viktigt att vara noggrann dÄ stugan vinterstÀngs, konstaterar Mats Svensson.
ââOm man inte har vĂ€rmen pĂ„ mĂ„ste man tömma ledningar och antifrysbehandla exempelvis avlopp. StĂ€ng av huvudkranen till vattnet och lĂ„t kranarna i kök och badrum stĂ„ öppna.
Tryckluft i ledningarna
Alla ledningar mĂ„ste tömmas helt, det bĂ€sta Ă€r att ta hjĂ€lp av en rörmokare som blĂ„ser dem med tryckluft sĂ„ att vatten inte stĂ„r kvar i rörkrökar. Ăven varmvattenberedaren och olika slags pumpar mĂ„ste tömmas, förklarar han. Ăven dĂ€r kan det behövas proffshjĂ€lp, enligt Mats Svensson. VattenlĂ„s i avloppen i kök, toalett och badrum behöver fyllas med antifrysvĂ€tska, helst miljövĂ€nlig sĂ„dan.
ââOm man stĂ€nger av vĂ€rmen, se till att ha ventilation sĂ„ att luften kan cirkulera. Om den stĂ„r stilla kan mögel gro. Ăka ocksĂ„ tillsynen, sĂ€ger han.
Om det skulle bli en frysskada kollar försÀkringsbolagen om vÀrmen varit pÄ, eller om de förebyggande ÄtgÀrderna har vidtagits, berÀttar han.
ââOm det inte gjorts sĂ„ blir ersĂ€ttningen begrĂ€nsad. DĂ„ anses det inte vara en plötslig och oförutsedd skada, sĂ€ger Mats Svensson.