BorĂ€ntan pĂ„ vĂ€g ned – men mindre Ă€n du tror

Inflationen har börjat vika ned sig och en period av sÀnkta rÀntor stÄr för dörren. Men risken finns att borÀntan inte hÀnger med nedÄt lika mycket som du hoppas pÄ.

BolÄnerÀntorna har skenat uppÄt i inflationschockens spÄr. Nu rÀknar de flesta med en period av sÀnkt styrrÀnta och dÀrmed lÀgre borÀntor. Arkivbild.

BolÄnerÀntorna har skenat uppÄt i inflationschockens spÄr. Nu rÀknar de flesta med en period av sÀnkt styrrÀnta och dÀrmed lÀgre borÀntor. Arkivbild.

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Ekonomi2023-11-19 07:24
Joakim Goksör/TT

Riksbanken antas befinna sig pÄ eller nÀra rÀntetoppen. De flesta bedömare rÀknar med att styrrÀntan börjar sÀnkas nÄgon gÄng under sommaren 2024. BÄde marknaden och storbankernas ekonomer rÀknar med att det sedan gÄr relativt snabbt nedÄt.

RÀknar med rÀntesÀnkningar

Trots att Riksbanken sjĂ€lv inte pekar Ă„t det hĂ„llet – utan betonar att rĂ€ntan mĂ„ste vara hög under lĂ„ng tid framĂ„t – rĂ€knar flera tunga prognosmakare med att det kan bli rĂ€ntesĂ€nkningar pĂ„ 1,50–1,75 procentenheter frĂ„n sommaren 2024 till slutet av 2025.

SĂ€nkningarna av styrrĂ€ntan – om de kommer – kan antas pressa ned borĂ€ntorna. Tydligast och snabbast brukar effekten bli pĂ„ bolĂ„n med rörlig rĂ€nta, vars rĂ€nta normalt justeras var tredje mĂ„nad.

– Den rörliga borĂ€ntan pĂ„verkas relativt direkt av sĂ€nkt styrrĂ€nta, sĂ€ger Magnus Karlsson, avdelningschef pĂ„ Finansinspektionen (FI).

Grovt rĂ€knat skulle ett bolĂ„n pĂ„ tre miljoner bli drygt 50 000 kronor billigare per Ă„r om rĂ€ntan pĂ„ bolĂ„net skulle sĂ€nkas med 1,75 procentenheter. Fast de som rĂ€knar med att borĂ€ntan sĂ€nks lika mycket som styrrĂ€ntan gör troligen ett misstag. Sambandet Ă€r inte sĂ„ enkelt.

– Det Ă€r ett stort genomslag, om Ă€n inte fullt ut, sĂ€ger Karlsson, som betonar att FI inte ger prognoser pĂ„ vare sig styrrĂ€ntan eller borĂ€ntor.

SnÄlar med sparrÀntor

Att borĂ€ntorna lever sitt eget liv har framgĂ„tt tydligt under inflations- och rĂ€ntechocken sedan vĂ„ren 2022 – dĂ€r styrrĂ€ntan har höjts med 4 procentenheter medan snittrĂ€ntan pĂ„ ett rörligt bolĂ„n har gĂ„tt upp cirka 3 procentenheter.

Bankerna lyfter gĂ€rna fram hĂ„rd konkurrens som en förklaring till att de inte höjt lika mycket som Riksbanken. Men det handlar nog mest om att bankerna har valt en annan metod för att fĂ„ upp rĂ€ntenettot – det vill sĂ€ga det de tjĂ€nar pĂ„ skillnaden mellan in- och utlĂ„ningsrĂ€ntor. Bankerna har valt att snĂ„la med sparrĂ€ntorna i stĂ€llet för att höja borĂ€ntor.

– Givet det vi ser sĂ„ har inlĂ„ningsrĂ€ntorna inte hĂ€ngt med lika mycket uppĂ„t, konstaterar Karlsson.

Mot bakgrund av denna bankstrategi bör ett hushÄll dÀrför rÀkna med att borÀntorna bara delvis hÀnger med nedÄt nÀr styrrÀntan börjar sÀnkas.

– Ja, men lite sĂ„ Ă€r det. Det Ă€r inte alls givet sĂ„ att om styrrĂ€ntan skulle gĂ„ ned i framtiden att det blir ett genomslag pĂ„ "ett till ett" pĂ„ bolĂ„nerĂ€ntan, sĂ€ger FI-ekonomen.

BorÀntan pÄverkas av andra faktorer

PĂ€r Österholm, professor i finansiell ekonomi vid Örebro universitet och gĂ€stprofessor vid Handelshögskolan i Sydney, hĂ„ller med om att det inte gĂ„r att sĂ€tta likhetstecken mellan Ă€ndrade styrrĂ€ntor och borĂ€ntorna.

StyrrĂ€ntan ska i stĂ€llet ses som ett ankare för rĂ€ntelĂ€get i Sverige som pĂ„verkar andra rĂ€ntor, enligt Österholm. Vilken nivĂ„ borĂ€ntorna hamnar pĂ„ beror ocksĂ„ pĂ„ andra faktorer.

"Bland annat bankernas upplĂ„ningskostnader, kostnader för kapitaltĂ€ckning, förvĂ€ntade kreditförluster och bankernas vinster", skriver Österholm i en mejlintervju med TT.

Bankens kostnader för att lÄna pengar avgörs i sin tur av de riskpremier som marknaden krÀver för att lÄna ut till banken i frÄga.

"NĂ€r det gĂ€ller de marginaler som bankerna har mellan in- och utlĂ„ning samt för vinst sĂ„ kan man ju notera att bankerna verkar pĂ„ en marknad dĂ€r konkurrensen inte Ă€r perfekt och kunderna drar sig för att byta bank. Detta spelar ju ocksĂ„ roll för bankernas agerande och dĂ€rmed vilket genomslag Riksbankens rĂ€nteförĂ€ndringar fĂ„r", skriver Österholm.

Fakta: Klirr i hushÄllskassan om rÀntan sÀnks

Den rörliga borĂ€ntan kretsar just nu kring 4,80 procent bland ledande lĂ„ngivare. Det innebĂ€r en rĂ€ntekostnad pĂ„ i runda slĂ€ngar 144 000 kronor per Ă„r före rĂ€nteavdrag för ett lĂ„n pĂ„ tre miljoner.

HÀr Àr nÄgra genomsnittsrÀntor pÄ tre mÄnaders löptid frÄn stora lÄngivare, enligt Konsumenternas.se :

Danske Bank: 4,73 procent

Handelsbanken: 4,72 procent

Nordea: 4,90 procent

SBAB: 4,88 procent

SEB: 4,76 procent

Swedbank: 4,77 procent

Skulle borĂ€ntan sĂ€nkas med 1,75 procentenheter till slutet av 2025 skulle det innebĂ€ra att kostnaden för tremiljonerslĂ„net skulle minska med 52 500 kronor per Ă„r före rĂ€nteavdrag.


Fakta: Detta avgör borÀntan

För att finansiera ett bolÄn hÀmtar banker in pengar frÄn flera hÄll. Bankens kostnader för dessa pengar varierar.

BolÄnen kan finansieras av insÀttningar i banken frÄn hushÄll och företag. Men de kan ocksÄ finansieras av olika typer av lÄn som banken tar pÄ marknaden, dels med sÄ kallade certifikat med kortare löptider eller sÀkerstÀllda obligationer med lÀngre löptider.

Bankens faktiska kostnader för att finansiera bolÄn varierar dessutom pÄ grund av rÀntelÀget pÄ marknaden, kapitalkrav och bankens kreditbetyg.

För att faktiskt anvÀnda pengar som banken hÀmtat in till svenska bolÄn kan det ocksÄ behövas olika typer av valutatransaktioner, som ocksÄ pÄverkar bankens finansieringskostnad för bolÄnet.

Finansieringskostnaderna Àr i sin tur bara en pusselbit i bankens beslut om vilken rÀnta ett visst bolÄn ska ha. RÀntesÀttningen avgörs av löptiden för lÄnet samt kundens förhandlingsutrymme, belÄningsgrad och betalningsförmÄga. Dessutom mÄste banken förhÄlla sig till vad andra banker erbjuder för rÀntor pÄ bolÄn.


Fakta: StyrrÀntan avgör rÀntan pÄ lÄn över dagen

Förenklat kan man beskriva Riksbankens styrrÀnta som en rÀnta som speglar rÀntan pÄ korta och riskfria lÄn över dagen pÄ den svenska penningmarknaden.

StyrrÀntan kombineras bland annat med Riksbankens insÀttningsrÀnta, som normalt justeras parallellt med styrrÀntan. InsÀttningsrÀntan Àr vad banker med överskott i kassan i Sverige fÄr nÀr de sÀtter in pengar hos Riksbanken.

Riksbankens korta rÀntor skapar i sin tur ett golv för rÀntorna pÄ den sÄ kallade interbank-marknaden, dÀr kommersiella banker lÄnar pengar av varandra.

Andra rĂ€ntor i ekonomin – till staten, företag eller hushĂ„ll – inkluderar normalt riskpremier som hamnar ovanpĂ„ styrrĂ€ntan. Riskpremierna ska avspegla vilka risker en lĂ„ngivare tar i sin utlĂ„ning jĂ€mfört med om man lĂ„nade ut till staten.

RÀntorna pÄ lÄn med lÀngre löptider sÀtts i sin tur utifrÄn marknadens bedömning av var de korta rÀntorna kommer att ligga i framtiden, plus den riskpremie som marknaden krÀver baserat pÄ lÄntagarens kreditvÀrdighet och hur lÄng löptiden Àr.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!