Bankerna brukar peka pÄ att Riksbankens styrrÀnta har en direkt koppling till vad de betalar.
I oktober, som Àr den senast tillgÀngliga statistiken hos Statistiska centralbyrÄn (SCB), sÄ lÄg den genomsnittliga sparrÀntan pÄ samtliga typer av sparkonton pÄ 0,55 procent. Samtidigt lÄg Riksbankens styrrÀnta pÄ 1,75 procent.
Sedan dess har dock Riksbanken höjt styrrÀntan ytterligare, till dagens 2,50 procent.
Man fÄr gÄ tillbaka till perioden kring 2011 för att hitta en tid nÀr styrrÀntan var lika hög som i oktober. DÄ lÄg styrrÀntan pÄ 2 procent och snittsparrÀntan pÄ 1,2-1,3 procent.
Skillnaden mellan styrrÀntan och sparrÀntan Àr alltsÄ mycket högre i dag Àn för tio Är sedan.
à terstÀller marginalen
Tor Borg, tidigare rÀnteanalytiker frÄn bankvÀrlden och i dag analyschef i byggbranschen, tror att glappet beror pÄ att vi kommer ifrÄn en lÄng period med lÄg styrrÀnta.
ââSparrĂ€ntan höjs inte i samma takt som styrrĂ€ntan nu, men nĂ€r styrrĂ€ntan sĂ€nktes tidigare sĂ„ sĂ€nktes inte sparrĂ€ntan i samma takt heller, sĂ€ger han.
ââUnder perioden med vĂ€ldigt lĂ„g styrrĂ€nta sĂ„ har bankerna haft vĂ€ldigt dĂ„lig marginal pĂ„ sparkontona, och den Ă„terstĂ€ller man nu.
Ytterligare en förklaring till de lÄga sparrÀntorna tror han Àr att kunderna inte gÀrna byter bank. Storbankerna behöver dÀrför inte höja sparrÀntorna för att konkurrera med varandra.
ââOm jag fĂ„r en eller tvĂ„ procent i rĂ€nta spelar inte sĂ„ stor roll â sĂ„ lĂ€nge man inte har en miljon kronor stĂ„ende pĂ„ ett bankkonto. Och det har ju inte alla, sĂ€ger Tor Borg.
Joakim Sandberg, professor bÄde i praktisk filosofi vid Göteborgs universitet och i finansiell ekonomi vid universitetet i Groningen i NederlÀnderna, tÀnker i liknande banor.
ââEtt grundproblem i den svenska banksektorn Ă€r att konkurrensen inte fungerar sĂ„ bra. Och det beror nog till syvende och sist pĂ„ att vi tycker att banktjĂ€nster och placeringar Ă€r sĂ„ komplicerade, sĂ„ vi kunder Ă€r trögrörliga, sĂ€ger han.
"OrÀttvis fördelning"
Joakim Sandberg Àr kritisk till hur bankerna kontinuerligt höjt sina bolÄnerÀntor i takt med att styrrÀntan höjs, nÄgot han menar Àr att "vidarebefordra kostnaden till sina kunder".
ââDet luktar lite orĂ€ttvis fördelning av den hĂ€r kostnaden. Svenska banker har jĂ€ttestor möjlighet att ta del av den, de har en jĂ€ttebra intjĂ€ning just nu och skulle ha möjligheten att dela bördan med sina kunder pĂ„ ett rĂ€ttvist sĂ€tt genom att inte höja bolĂ„nen sĂ„ mycket, sĂ€ger han.
âVi justerar löpande in- och utlĂ„ningsrĂ€ntor framförallt utifrĂ„n faktorer som konkurrenslĂ€get och marknadsrĂ€ntornas utveckling, dĂ€r Ă€ven förĂ€ndringar av Riksbankens styrrĂ€nta Ă€r en av flera komponenter som spelar in. StyrrĂ€ntan har alltsĂ„ betydelse men Ă€r inte det enda som pĂ„verkar", sĂ€ger Anna Possne, Handelsbankens chef för produkt och erbjudande, i en skriftlig kommentar.
Att sparrÀntorna samtidigt förblivit pÄ lÀgre nivÄer Àr en annan del av samma mynt, anser Joakim Sandberg.
ââOm bankerna höjer sina sparrĂ€ntor mer sĂ„ delar de med sig av vinsterna till sina kunder, det hade ocksĂ„ varit rimligt, sĂ€ger han.
TT: Samtidigt Àr banker företag som mÄste tÀnka pÄ sina vinster, vad tÀnker du om det?
ââDet Ă€r högst rimligt nĂ€r marknaden fungerar vĂ€l. Men i sĂ„dana hĂ€r marknadsmisslyckanden blir det problem, och dĂ„ krĂ€vs antingen reglering eller etik, sĂ€ger Joakim Sandberg.