Regeringen skruvar ned tillvÀxtprognosen rejÀlt för nÀsta Är, till 0,4 procent. PÄ en presskonferens meddelade finansminister Mikael Damberg att Sverige kommer att gÄ in en lÄgkonjunktur.
Men i modern tid har svensk ekonomi gÄtt igenom betydligt hÄrdare bakslag Àn det som regeringen nu skissar pÄ. Senast var det nÀr pandemin slog till 2020 och ekonomin krympte med 2,4 procent. Det blev minus Àven i eurokrisens 2012, ned med 0,3 procent, och under finanskrisen 2008-2009 pÄ minus 0,7 respektive minus 4,2 procent.
Inflation och rÀntor
Prognoschefen Ylva Hedén Westerdahl pÄ Konjunkturinstitutet (KI) konstaterar att regeringens prognos Àr "förvÄnansvÀrt lik" den som KI gick ut med förra veckan.
BNP-prognosen för 2023 ligger nĂ„gon tiondel lĂ€gre pĂ„ regeringskansliet Ă€n hos KI och pĂ„ slutraden â det vill sĂ€ga utrymmet för ofinansierade reformer som skapas av tillvĂ€xt â landar de pĂ„ exakt samma nivĂ„. KI rĂ€knar med 120 miljarder för hela mandatperioden, medan regeringen sĂ€ger att de ser ett utrymme pĂ„ en fjĂ€rdedel för det första av de fyra Ă„ren under perioden.
ââ120 miljarder delat pĂ„ fyra, 30 miljarder â ja, det Ă€r vĂ€ldigt likt, sĂ€ger HedĂ©n Westerdahl.
Det vi ser nu Àr hur hushÄllen drabbas av inflationen, högre rÀntor och förmögenhetsbakslag, enligt prognoschefen.
ââDe kommer att hĂ„lla tillbaka sin konsumtion, sĂ„ vi har en ganska stor nedgĂ„ng i konsumtionen under andra halvĂ„ret i Ă„r och under vinterhalvĂ„ret speciellt, sĂ€ger hon.
ââDet Ă€r ocksĂ„ en svagare efterfrĂ„gan i omvĂ€rlden. UppgĂ„ngen vi sĂ„g efter covid blev inte sĂ„ lĂ„ngvarig som vi förvĂ€ntade ocksĂ„, utan indikatorerna har vĂ€nt ned snabbare Ă€n vad vi trodde.
"Mjuklandning för ekonomin"
Enligt Torbjörn Isaksson, chefsanalytiker pÄ Nordea, Àr regeringens bedömning vÀntad. DÀremot tycker han att Damberg tydligare kunde betona osÀkerheten i prognosen.
ââDet Ă€r ingen orimlig prognos att lĂ€gga i det hĂ€r lĂ€get, men samtidigt mĂ„ste man vara medveten om den stora osĂ€kerhet som rĂ„der, sĂ€ger han och fortsĂ€tter:
ââDet handlar om globala skeenden, men ocksĂ„ om inhemska som den rĂ€ntekĂ€nslighet vi ser, inte minst pĂ„ bostadsmarknaden. FĂ„r vi en kraftigare sĂ€ttning pĂ„ bostadsmarknaden Ă€r det negativt Ă€ven för andra delar av ekonomin, dĂ„ hĂ„ller hushĂ„llen hĂ„rdare i plĂ„nboken, sĂ€ger han.
Enligt Torbjörn Isaksson Àr det ingen dramatisk konjunkturnedgÄng som regeringen ser framför sig.
ââBilden de mĂ„lar upp Ă€r en mjuklandning för ekonomin, eftersom arbetsmarknaden inte Ă€r sĂ€rskilt pĂ„verkad. De förutser att sysselsĂ€ttningen ökar under hela prognosperioden, om Ă€n lĂ„ngsamt, sĂ€ger han.
Ingen större kris
Arbetslösheten vÀntas öka nÄgot, frÄn 7,6 till 7,7 procent.
Ăven Andreas Wallström, prognoschef hos Swedbank, anser att regeringens bedömning om sĂ€mre tider Ă€r rimlig. Om det blir en regelrĂ€tt lĂ„gkonjunktur Ă€r dĂ€remot beroende pĂ„ hur arbetsmarknaden utvecklar sig:
ââSĂ„ lĂ€nge man inte ser framför sig en tydligt försvagad arbetsmarknad sĂ„ tror jag inte att de flesta mĂ€nniskor kan tĂ€nka sig det hĂ€r som en lĂ„gkonjunktur. Jag förstĂ„r att man vill kalla det lĂ„gkonjunktur, men det som regeringen och Ă€ven KI förra veckan förutser Ă€r en vĂ€ldigt mild nedgĂ„ng som fĂ„r smĂ„ effekter pĂ„ arbetsmarknaden, sĂ€ger han.
Enligt Andreas Wallström kan det dÀrför inte beskrivas som nÄgon större kris.
ââDet Ă€r en kris som Ă€r kĂ€nd sedan tidigare, med ökande kostnader. Man kan ocksĂ„ framhĂ„lla att hittills har utvecklingen för svensk ekonomi visat pĂ„ en vĂ€ldigt stor motstĂ„ndskraft, till exempel nĂ€r det kommer till produktionen, total konsumtion hos hushĂ„llen och arbetsmarknaden, sĂ€ger han.