Den höga inflationen Ă€r inte bara jobbig för hushĂ„llen. Ăven kommunsektorns ekonomiska lĂ€ge Ă€r mer besvĂ€rligt Ă€n pĂ„ lĂ€nge. Om det verkar sĂ„vĂ€l politiker och experter Ă€ndĂ„ vara hyfsat överens om inför budgeten som regeringen ska lĂ€gga fram om nĂ„gra veckor. FrĂ„gan Ă€r hur mycket som fattas och var ansvaret ligger.
Det Àr en komplex frÄga, tycker forskarna, dÀr verkligheten ser vÀldigt olika ut i olika delar av landet.
ââDet Ă€r för mycket pajkastning i stĂ€llet för att pĂ„ riktigt diskutera problemet, sĂ€ger Hans Petersson som ocksĂ„ Ă€r verksam pĂ„ Förvaltningshögskolan, Göteborgs universitet, och pĂ„ Kommunekonomernas förening.
Ropat pÄ vargen
Inför 2024 har kommuner och regioner, ofta via sin intresseorganisation SKR (Sveriges Kommuner och Regioner), ropat högt och krÀvt mÄnga, mÄnga extra miljarder frÄn staten. Annars riskerar stora nedskÀrningar i vÀlfÀrden. Extra besvÀrligt har regionerna dÀr den höga inflationen medfört att pensionsskulderna ökat med mÄngmiljardbelopp.
à andra sidan har SKR under de senaste 20-30 Ären Äterkommande hotat, varnat och skickat vÀdjande signaler till riksdagspolitikerna om mer statsbidrag. I efterhand har varningarna ofta kommit pÄ skam, konstaterar forskarna.
ââHela 2000-talet har pĂ„ det stora hela sett bra ut, sĂ€ger Hans Petersson.
ââVargen har kommit i olika skepnader, sĂ€ger Ulf Ramberg, docent vid Lunds universitet samt forskningsledare för RĂ„det för kommunalekonomisk forskning och utbildning.
PĂ„minner om 90-talskris
DÀrmed inte sagt att lÀget nu ser allvarligare ut Àn pÄ lÀnge.
ââDet Ă€r tufft dĂ€rute, det pĂ„minner lite om 1990-talskrisen, sĂ€ger Hans Petersson och pekar pĂ„ perioden dĂ„ kommunerna tvingades till stora nedskĂ€rningar.
Men kommunpolitikerna har inte gjort sin hemlÀxa, de borde kunna spara bÀttre.
ââGenerellt Ă€r det för svaga ekonomier i kommunerna. Jag tycker inte att effektiviseringarna har kommit igĂ„ng riktigt, sĂ€ger Hans Petersson.
Han pekar bland annat pÄ misstaget mÄnga lokala politiker gjorde i pandemin. DÄ stÀrktes, lite ovÀntat, kommunfinanserna avsevÀrt, men det slarvades bort. MÄnga kommuner passade pÄ att lÀgga sig till med nya verksamheter nÀr det plötsligt fanns pengar, men som nu kanske visar sig inte vara hÄllbart och svÄrt att backa bort ifrÄn.
Jobbigt att ta i
Att spara fÄr förstÄs direkt effekt pÄ kommuninvÄnarna. Höja skatten dÄ? Nja, bÄde Petersson och Ramberg Àr tveksamma till om de lokala politikerna mÀktar med/vÄgar det, speciellt dÀr ekonomin redan Àr dÄlig och skatten hög.
ââDemokratin orkar inte riktigt ta tag i det hĂ€r, sĂ€ger Petersson.
Men riksdagspolitikerna har ocksÄ ett stort ansvar. För samtidigt lÀgger staten stÀndigt pÄ nya krav pÄ kommunerna. I en valrörelse kan riksdagspartierna lova ditt och datt i olika vÀlfÀrdsfrÄgor, och skicka med en pÄse pengar till kommuner och regioner. Men det dÀr Àr ofta en ineffektiv styrning av de ekonomiska förutsÀttningarna för kommunsektorn, enligt Hans Petersson.
Bort med den statliga klÄfingrigheten, Àr de bÄda forskarnas önskan.
ââMer av generella statsbidrag vore en bra idĂ©, dĂ„ ökar kommunernas handlingsutrymme, sĂ€ger Ulf Ramberg som ocksĂ„ ser besparingspotential i mer samarbete mellan kommuner och regioner.
"DĂ„ blir det verklig kris"
Ulf Ramberg och Hans Petersson lyfter fram varsin farhÄga om kommunernas och regionernas kris nu blir verklighet.
Ramberg oroas mest av arbetsmiljön. Ekonomiskt besvÀrliga tider riskerar gÄ ut över personalens arbetsvillkor med en personalflykt som följd, i verksamheter som redan har personalbrist.
ââDĂ„ blir det verklig kris, sĂ€ger Ulf Ramberg.
Petersson jĂ€mför med klimatkrisen â att vĂ„rt leverne nu överförs pĂ„ nĂ€sta generation. Kommunsektorns skulder bara ökar.
ââAtt det ska belasta vĂ„ra barn, det Ă€r jag mest rĂ€dd för, sĂ€ger han.
| Ă r | Skatt, procent (kommunal och region) |
| 2000 | 30,38 |
| 2005 | 31,60 |
| 2010 | 31,56 |
| 2015 | 31,99 |
| 2020 | 32,28 |
| 2022 | 32,24 |
| 2023 | 32,24 |
| KĂ€lla: SCB |